Kort svar: En uppsats är en kortare skriftlig text, ofta av utredande slag. Du skriver den genom att formulera ett syfte och en eller flera frågeställningar, beskriva metod och material, redovisa resultaten och sedan diskutera dem mot syftet, med källhänvisningar enligt ett referenssystem som Harvard, APA eller Oxford. Det arbete som krävs för de flesta examina på grund- och avancerad nivå kallas i högskoleförordningens examensordning för självständigt arbete (examensarbete). För en kandidatexamen ska det omfatta minst 15 högskolepoäng.
Vad en uppsats är
Svensk ordbok beskriver en uppsats som en kortare skriftlig produkt ofta av utredande slag, särskilt sådan som publiceras i tryckt verk eller läggs fram i vetenskapliga sammanhang. Ordet används också om liknande texter för övning eller prov i skolan. Ett examensarbete är enligt samma ordbok ett självständigt arbete som genomförs i slutet av en utbildning på universitetsnivå.
Skillnaden mot en vanlig skoltext är att uppsatsen ska gå att granska. Läsaren ska kunna se vad du ville ta reda på, hur du gjorde, vad du kom fram till och vilka källor du stödde dig på. Det är därför uppsatsen har en fast uppbyggnad.
Uppsatsens delar i ordning
Karlstads universitetsbibliotek delar in en vetenskaplig uppsats i en inledande del, en huvuddel och en avslutande del. Tabellen följer den indelningen men hoppar över innehållsförteckningen, som enligt biblioteket också hör till den inledande delen. Bibliotekets egen reservation gäller också här: reglerna skiljer sig mellan lärosäten och ämnen, så kontrollera vad som gäller för just din kurs.
| Del |
Vad den innehåller |
Kontrollfråga |
| Titelsida | titel, författare, typ av arbete | Förstår en främling vad arbetet handlar om? |
| Sammanfattning (abstract) | syfte, metod, resultat, slutsats och nyckelord, kort | Går den att läsa helt fristående? |
| Inledning | bakgrund, problem, avgränsningar | Leder den fram till syftet? |
| Syfte och frågeställning | vad du vill ta reda på, nedbrutet i frågor | Går frågorna att besvara med ditt material? |
| Forskningsöversikt och teori | tidigare studier och centrala begrepp | Har du motiverat varför de är relevanta? |
| Metod och material | hur du gjorde och vad du undersökte | Kan någon annan upprepa arbetet? |
| Resultat | vad undersökningen gav, i text, tabeller eller diagram | Har varje tabell en förklarande text? |
| Diskussion | tolkning, styrkor och svagheter, jämförelse med annan forskning | Svarar du på frågorna från syftet? |
| Avslutning | slutsatser och förslag på fortsatt forskning | Står det något nytt här som borde ha diskuterats tidigare? |
| Referenslista och bilagor | alla källor du nämner, plus till exempel enkätfrågor | Finns varje hänvisning i texten med i listan? |
Kontrollfrågorna är våra egna. Biblioteket skriver bland annat att metoden ska beskrivas så noggrant att arbetsprocessen kan upprepas, och att syftet är själva kärnan i inledningen.
Syfte och frågeställning: ett exempel
Den röda tråden i en uppsats går från syftet, genom metoden och resultaten, tillbaka till syftet i diskussionen. Ett tänkt exempel visar hur det hänger ihop. Ämnet är påhittat.
- För brett syfte: "Syftet är att undersöka hur unga använder sociala medier." Det går inte att besvara i en uppsats, för det saknas avgränsning i tid, grupp och material.
- Avgränsat syfte: "Syftet är att undersöka hur elever i två gymnasieklasser beskriver sin skärmtid under en provvecka."
- Frågeställningar: 1. Hur många timmar skärmtid om dagen uppger eleverna att de har under provveckan? 2. Vilka skäl anger de för att minska eller öka skärmtiden?
- Metod och material: en enkät till två klasser, med frågorna bifogade som bilaga.
- Resultat: svaren redovisas fråga för fråga, utan tolkning.
- Diskussion: här tolkar du svaren, tar upp att självrapporterad skärmtid kan vara osäker och jämför med tidigare studier.
Lägg märke till att varje frågeställning motsvarar en del av resultatet. Får en fråga inget svar i resultatdelen är frågan eller metoden fel, och då är det bättre att ändra frågan än att låtsas att den besvarades.
Metod, resultat och diskussion hålls isär
Karlstads universitetsbibliotek är tydligt med att det ska framgå att det är resultaten av din undersökning som presenteras i resultatdelen. Tolkningen hör hemma i diskussionen, där du enligt biblioteket bör gå tillbaka till syftet, förklara resultaten utifrån metod och material, ta upp vilka konsekvenser de får och relatera dem till annan forskning.
Ett enkelt test: stryk alla ord som "tyder på", "visar troligen" och "jag tolkar" ur resultatdelen. Blir texten fortfarande begriplig har du hållit isär delarna. Faller den ihop låg diskussionen i fel kapitel. Biblioteket skriver samtidigt att det i vissa fall kan vara lämpligt att slå ihop resultat och diskussion, så följ det som din kurs anger.
Källhänvisningar: Harvard, APA och Oxford
Allt du har hämtat från någon annan ska ha en källhänvisning i texten och en post i referenslistan. Örebro universitetsbibliotek delar in referenssystemen i tre typer:
- Parentessystem (APA och Harvard). Hänvisningen står inom parentes i löptexten: ett huvudord, oftast författarens efternamn, och utgivningsåret. Vid citat anges även sida. Referenslistan ordnas alfabetiskt, och parentesen placeras före punkten i meningen.
- Siffersystem (Vancouver och IEEE). Källorna får nummer i den ordning de först nämns, och varje källa behåller sitt nummer genom hela texten.
- Fotnotsystem (Oxford). En upphöjd siffra direkt efter referatet eller citatet hänvisar till en fotnot längst ned på sidan. Första gången anges källan utförligt, andra gången räcker efternamn och sida. Referenslistan ordnas alfabetiskt.
Vilket system du ska använda står enligt biblioteket antagligen i din studiehandledning eller uppgiftsanvisning. Följ sedan guiden konsekvent och blanda inte system. Detaljer som skiljetecken varierar mellan guiderna, så använd den som din institution pekar på.
Slarva inte med detta. Enligt studera.nu är plagiering den vanligaste formen av fusk, och även en liten del av ett textavsnitt från en bok eller från nätet räknas som plagiat. Enligt högskoleförordningen är de disciplinära åtgärderna varning och avstängning, och en avstängning får omfatta högst sex månader sammanlagt.
Det självständiga arbetet i en examen
Examensordningen i högskoleförordningens bilaga 2 kräver ett självständigt arbete (examensarbete) i alla fyra generella examina. För högskoleexamen (120 hp) anges ingen minsta omfattning, men för de övriga gäller:
| Examen |
Självständigt arbete, minst |
Ungefär heltidsveckor |
| Kandidatexamen | 15 hp inom huvudområdet | 10 |
| Magisterexamen | 15 hp inom huvudområdet | 10 |
| Masterexamen | 30 hp, eller 15 hp om du redan gjort ett på minst 15 hp på avancerad nivå inom huvudområdet | 20 (eller 10) |
Veckorna har vi räknat ut från högskoleförordningens regel att heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. Det ger 1,5 hp per vecka, så 15 hp är 10 veckor och 30 hp är 20 veckor. Kravet finns också i nästan alla yrkesexamina, till exempel minst 15 hp för sjuksköterskeexamen. Yrkeslärarexamen är ett undantag. Skillnaden mellan magister och master går vi igenom i artikeln om magisterexamen och masterexamen, och hur poängen räknas i artikeln om högskolepoäng.
Uppsatsen och högskoleprovet
Högskoleprovet har ingen skrivuppgift, så du skriver aldrig en uppsats på provet. Däremot prövar delprovet LÄS enligt studera.nu din förmåga att förstå innehållet i svenska texter, och samma läsfärdighet behöver du när du ska hitta syftet, metoden och slutsatsen i någon annans studie inför din egen forskningsöversikt. En text där författaren menar något annat än det som står kräver samma uppmärksamhet, som i satir.
Kom också ihåg vad provet är till för. Högskoleprovet är ett urvalsinstrument och gör dig aldrig behörig till en utbildning, men med ett giltigt resultat kan du konkurrera om platserna i urvalsgruppen för högskoleprovsresultat. Uppsatsen kommer först när du väl är antagen.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan syfte och frågeställning?
Syftet säger vad du vill ta reda på i stort, och frågeställningarna bryter ned syftet i konkreta frågor som går att besvara med ditt material. Karlstads universitetsbibliotek beskriver det som att du ibland behöver bryta ned problemformuleringen till en eller flera forskningsfrågor.
Hur lång ska en uppsats vara?
Det avgörs av kursen, inte av en nationell regel. Högskoleförordningen anger examensarbetets omfattning i högskolepoäng, minst 15 hp för en kandidatexamen, men inte i antal sidor. Fråga din handledare eller läs kursens anvisningar.
Vilket referenssystem ska jag använda?
Det som din institution eller kurs anger. Enligt Örebro universitetsbibliotek står det antagligen i studiehandledningen eller uppgiftsanvisningen. Harvard och APA är parentessystem, Oxford är ett fotnotsystem. Blanda aldrig flera system i samma uppsats.
Är det plagiat att skriva om någon annans text med egna ord?
Ja, om du inte anger källan. Karlstads universitetsbibliotek skriver att det kallas plagiering att använda någon annans text, idéer eller tankar utan att ange källan. Egna formuleringar räcker alltså inte, tanken måste också få sin källhänvisning.
Hur lång tid tar en kandidatuppsats?
Minst 15 hp, och ett självständigt arbete på 15 hp motsvarar ungefär tio veckors heltidsstudier, eftersom 60 hp enligt högskoleförordningen motsvarar 40 veckor. Omfattar arbetet fler poäng tar det längre tid.
Ska du plugga till hösten 2027 sker anmälan på antagning.se mellan 15 mars och 15 april 2027, och vårprovet skrivs lördag 10 april 2027. Vill du hålla läsförståelsen i form fram till dess kan du göra ett kort quiz när det passar.
