Högskolepoäng, förkortat hp, är måttet på hur omfattande en högskoleutbildning är. Heltidsstudier under ett läsår på 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. Det ger 30 hp per termin och 1,5 hp per vecka. Högskolepoäng säger alltså hur mycket du har läst, inte hur bra det gick.
Förkortningen ställer till det, eftersom hp också används om högskoleprovet. Här går vi igenom hur poängen räknas, hur många som krävs för olika examina, 45 hp-gränsen i antagningen och skillnaden mellan högskolepoäng, meritpoäng, meritvärde och resultatet på högskoleprovet.
Så räknas högskolepoäng
Grundregeln står i högskoleförordningen, 6 kap. 2 §: omfattningen av en utbildning ska anges i högskolepoäng, där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. Resten är ren division.
| Studietakt |
Per vecka |
Per termin |
Per läsår |
| Heltid (100 %) | 1,5 hp | 30 hp | 60 hp |
| Halvfart (50 %) | 0,75 hp | 15 hp | 30 hp |
| Kvartsfart (25 %) | 0,375 hp | 7,5 hp | 15 hp |
Raderna för halvfart och kvartsfart är samma regel uträknad för lägre studietakt. Att halvtidsstudier är 15 hp per termin säger antagning.se uttryckligen. Heltid betyder enligt UHR ungefär 40 timmars arbete i veckan, med undervisning och eget arbete sammanräknat.
Dina högskolepoäng registreras i Ladok, universitetens och högskolornas system för registreringar och studieresultat, och hämtas därifrån automatiskt när du gör en anmälan på antagning.se.
Så många högskolepoäng krävs för en examen
Varje examen har en omfattning som anges i högskolepoäng. De generella examina ser ut så här, enligt UHR:s översikt över utbildningsnivåer och examina:
| Examen |
Nivå |
Omfattning |
Heltid |
| Högskoleexamen | Grundnivå | 120 hp | 2 år |
| Kandidatexamen | Grundnivå | 180 hp | 3 år |
| Magisterexamen | Avancerad nivå | 60 hp | 1 år |
| Masterexamen | Avancerad nivå | 120 hp | 2 år |
För kandidatexamen ska minst 90 hp ligga inom huvudområdet, inklusive ett självständigt arbete på minst 15 hp. Yrkesexamina har egna omfattningar. Några exempel ur samma översikt:
| Yrkesexamen |
Omfattning |
Heltid |
| Sjuksköterskeexamen | 180 hp | 3 år |
| Högskoleingenjörsexamen | 180 hp | 3 år |
| Socionomexamen | 210 hp | 3,5 år |
| Civilekonomexamen | 240 hp | 4 år |
| Juristexamen | 270 hp | 4,5 år |
| Civilingenjörsexamen | 300 hp | 5 år |
| Psykologexamen | 300 hp | 5 år |
| Läkarexamen | 360 hp | 6 år |
En examen utfärdas aldrig automatiskt. Du ansöker själv om den när du har läst klart.
Högskolepoäng och ECTS
Ett års heltidsstudier är 60 högskolepoäng i Sverige och 60 ECTS-poäng i det europeiska systemet. Universitetskanslersämbetet beskriver det så att högskolepoängen kan jämföras med ECTS-poäng, där 60 poäng motsvarar ett års heltidsstudier. En termin på 30 hp motsvarar med samma räkning 30 ECTS-poäng.
UHR påpekar samtidigt i sin ordbok att begreppen inte bör blandas ihop. Högskolepoäng är det svenska måttet enligt högskoleförordningen, ECTS är det europeiska.
Ser du bara "poäng" på ett äldre betyg från högskolan är det ett annat system. Högskolepoäng infördes 2007, och 1 poäng i det äldre systemet motsvarar 1,5 högskolepoäng. En gammal kurs på 20 poäng är alltså 30 hp.
Hp betyder två saker: högskolepoäng och högskoleprovet
Här uppstår de flesta missförstånden. Antagning.se använder "hp" för högskolepoäng och skriver "Högskoleprovet (hp)" i sin ordlista. I antagningsbeskedet förkortas provurvalet HP. Det är två helt olika saker.
|
Högskolepoäng (hp) |
Högskoleprovet (HP) |
| Vad det mäter | Hur mycket du har läst på högskolan | Resultatet på ett prov som används i urvalet |
| Skala | 1,5 per vecka, 30 per termin, 60 per läsår | Normerad poäng från 0,00 till 2,00 |
| När du får det | När du har klarat en kurs | När provet är rättat och normerat |
| Var det används | Examen, studiemedel och antagning till högre nivåer | Urvalsgruppen HP när du söker till högskolan |
| Giltighet i antagningen | Räknas i urvalsgrupper som Akademiska poäng, där sådana finns | Högst åtta år gammalt |
Resultatet på högskoleprovet är alltså inte högskolepoäng. Det är medelvärdet av två normerade poäng, en för den kvantitativa delen och en för den verbala, och anges med två decimaler på skalan 0,00 till 2,00. Skriver någon "jag har 1,25 hp" är det provresultatet som menas. Skriver någon "kursen är på 7,5 hp" är det högskolepoäng.
Provet ger inga högskolepoäng och ingen behörighet. Det ger dig en egen urvalsgrupp: minst en tredjedel av platserna går till dem som har gjort högskoleprovet. Hur skalan fungerar och vad olika resultat innebär finns på vår sida om högskoleprovets resultat, och vad ditt resultat räcker till ser du i vad kan jag söka.
Högskolepoäng, meritpoäng, meritvärde och provresultat
Fyra begrepp med "poäng" eller "värde" i namnet dyker upp när du söker till högskolan. Definitionerna nedan följer antagning.se:s ordlista.
| Begrepp |
Vad det är |
Storlek |
| Högskolepoäng | Omfattningen av studier på högskolan | 30 hp per termin på heltid |
| Meritpoäng | Extra poäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik från gymnasiet | Som mest 2,5 |
| Meritvärde | Värdet du konkurrerar med i betygsurvalet: jämförelsetal plus meritpoäng | Beror på dina betyg |
| Högskoleprovsresultat | Ditt meritvärde när du prövas i provurvalet | 0,05 till 2,00 för att kunna användas |
Meritpoäng har ingenting med högskolepoäng att göra. De kommer från gymnasiekurser och läggs till betygen. Så räknar du på dem: räkna ut ditt meritvärde. Det finns också en femte sort, gymnasiepoäng, som visas under Mina meriter på antagning.se för kurser från gymnasiet och komvux.
Högskolepoäng kan däremot bli ett meritvärde i sig. Vissa utbildningar har urvalsgruppen Akademiska poäng, som ibland kallas Högskolepoäng. Där räknas hur många avklarade högskolepoäng du har vid ett visst datum, vanligast sista anmälningsdag, och ofta finns en övre gräns för hur många som räknas.
45 hp-gränsen i antagningen
När du söker via antagning.se kan du bli antagen till högst 45 högskolepoäng per termin under en höst- eller vårtermin, och högst 22,5 under sommarterminen. Utgångspunkten är att du får läsa mer än heltid, men inte hur mycket som helst.
- Du kan tacka ja till 210 hp per termin. Är du antagen till 45 hp kan du stå som reserv till högst 165 hp.
- Utbildningar längre ner stryks. När du har blivit antagen till 45 hp stryks de utbildningar du har satt längre ner i anmälan.
- Gränsen gäller per termin. Ett program på 180 hp räknas som 30 hp den termin du antas.
Ett program på heltid plus kurser på sammanlagt 15 hp ryms alltså. Hur strykningarna slår när beskedet kommer går vi igenom i antagningsbesked vårterminen 2027, och hur du prioriterar i anmälan vårterminen 2027.
Högskolepoäng och studiemedel
CSN räknar med samma mått: en veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 högskolepoäng. Har du studiestöd i 40 veckor på heltid grundar sig kravet på 60 hp. Enligt CSN:s sida om krav på studieresultat måste du klara 62,5 procent under de första 40 heltidsveckorna, och därefter 75 procent.
Läser du på deltid räknar CSN om tiden till heltidsveckor. Det är CSN som avgör ditt ärende, så kontrollera alltid dina egna siffror hos dem.
Vanliga frågor
Hur många högskolepoäng är en termin?
30 högskolepoäng om du läser på heltid och terminen är en hel termin. Halvfart ger 15 hp per termin.
Hur många högskolepoäng är ett år?
60 högskolepoäng på heltid. Ett läsår är 40 veckor och delas in i en hösttermin och en vårtermin.
Är högskolepoäng samma sak som ECTS?
De är jämförbara: ett års heltidsstudier är 60 högskolepoäng och 60 ECTS-poäng. Formellt är det två olika begrepp, och UHR skriver att de inte bör blandas ihop.
Betyder hp högskolepoäng eller högskoleprovet?
Båda förekommer. Vid kurser och program betyder hp högskolepoäng. I urvalet betyder HP provurvalet, alltså gruppen för dem som har ett resultat från högskoleprovet på skalan 0,00 till 2,00.
Hur många högskolepoäng kan jag bli antagen till samma termin?
Högst 45 hp under en höst- eller vårtermin och högst 22,5 under sommarterminen. Du kan tacka ja till sammanlagt 210 hp, eftersom ja även gäller reservplatser.
Ger ett basår högskolepoäng?
Nej. Ett basår är en ettårig utbildning på gymnasienivå som ordnas av högskolor och universitet, och eftersom det är på gymnasienivå ger det inga högskolepoäng.
Nästa steg
Högskolepoängen kommer när du väl har kommit in. Vägen dit går genom betyg eller högskoleprovet. Starta ett quiz och se var du ligger på skalan 0,00 till 2,00, och kolla sedan vad kan jag söka med ditt resultat.
