Kort svar: Satir är en text eller annan framställning som gör sig lustig över människor, makthavare eller hela samhället för att kritisera dem. Svensk ordbok beskriver satir som en framställning som är ironisk eller hånfull på ett elegant och (ofta) träffande sätt, mest om skrivet verk. Ironi är ett av satirens verktyg, medan satiren är hela verket. En parodi härmar en bestämd förlaga, satiren riktar udden mot samtiden.
Vad betyder satir
Ordet har två närliggande förklaringar i de stora svenska uppslagsverken. Svensk ordbok ger definitionen ovan och tar upp uttryck som "en vass satir", "politisk satir" och "social satir". Nationalencyklopedin kallar satir en litterär framställning som är ironisk eller hånfull på ett elegant sätt, och berättar att genren växte fram i antikens Rom. Där skrev Horatius och Juvenalis dikter där de kåserade om sin samtid, dess fel och laster.
Själva ordet kommer enligt Svensk ordbok från latinets satira eller satura, "dikt av blandat innehåll", som i sin tur hör ihop med lanx satura, en skål med blandad frukt. På svenska är ordet belagt sedan 1721. Runt det finns en liten ordfamilj som är bra att kunna:
- satiriker: en person som (yrkesmässigt) skriver satirer.
- satirisk: som utnyttjar satirens verkningsmedel, till exempel "en satirisk komedi".
- satirisera: skapa satirer, som i ordbokens exempel "han satiriserar (över) medelklassens inskränkthet".
Blanda inte ihop satir med satyr. En satyr är enligt Svensk ordbok en bockliknande mansfigur i den grekiska mytologin, ur vinguden Dionysos följe. Båda orden har betoningen på sista stavelsen, men de har olika ursprung: satyr kommer enligt ordboken från grekiskans satyros.
Satir, ironi och parodi: skillnaden
Tabellen bygger på Svensk ordboks och Nationalencyklopedins beskrivningar. Exemplen är våra egna.
| Begrepp |
Vad det är |
Vad det riktar sig mot |
Exempel |
| Satir | en hel framställning, mest skriven, som är ironisk eller hånfull | personer, grupper, samhället | en novell om ett ämbetsverk där ingen längre minns vad verket är till för |
| Ironi | skenbar uppskattning som i själva verket är kritik eller hån | det som skenbart berömms | "Vilken tur att tåget var två timmar sent igen, precis vad jag behövde i dag." |
| Parodi | avsiktligt förlöjligande förvrängning av en text, ett verk eller en persons sätt att uppträda | en bestämd förlaga | en högtidlig hyllningsdikt omskriven till en hyllning av en diskborste |
| Travesti | lättare omformning av en känd text, utan syfte att förlöjliga förlagan | inte förlagan, syftet är skämtsamt eller tankeväckande | "Att plugga eller inte plugga, det är frågan" |
| Karikatyr | bild, eller beskrivning i text, som överdriver karakteristiska drag i förlöjligande syfte | en person eller typ | en rektor som bara kan tala i budgetsiffror |
Tre saker att hålla isär. För det första är ironi ett grepp, satir ett helt verk. En satirisk text kan vara full av ironi, men en ironisk kommentar i en vardaglig sms-tråd är ingen satir. Om ironins olika former, och om skillnaden mot sarkasm, kan du läsa i vår artikel om ironi.
För det andra har parodin en förlaga. Nationalencyklopedin beskriver den som en förvrängning där förebildens innehåll förändras medan dess form behålles. Satiren behöver ingen förlaga, den kan hitta på allt själv. För det tredje vill travestin enligt Svensk ordbok inte förlöjliga det den lånar från, och därför är den ingen parodi. Syftet kan vara skämtsamt eller tankeväckande.
Klassiska exempel på satir
Exemplen nedan kallas satir, satiriska eller beskrivs som skarp samhällskritik av Nationalencyklopedin, Litteraturbanken eller Svensk ordbok.
- Jonathan Swift, Gullivers resor (1726). Nationalencyklopedin kallar boken en satirisk reseskildring och en satirisk allegori om samtiden, där Swift kritiserar människans natur, politik, religion och vetenskap. Greppet: en påhittad värld som speglar den verkliga.
- Voltaire, Candide (1759). Litteraturbanken räknar den till Voltaires satiriska romaner och skriver att han där driver respektlöst med Leibniz tanke att denna är den bästa av alla tänkbara världar. Greppet: att ta en idé på orden tills den blir absurd.
- George Orwell, Djurfarmen (1945). Enligt Nationalencyklopedin en dräpande satir över diktaturer i form av en fabel, där en revolution slutar i en ny förtryckande diktatur. Greppet: djur i stället för människor, som i en allegori.
- Olof von Dalin, "April-wärk om wår härliga tid" (1737). Litteraturbanken kallar texten en satir där samtida uppkomlingars ytliga tillvaro kritiseras. Titelns "härliga tid" är alltså inte beröm.
- Anna Maria Lenngren, "Thé-conseilen" (1777). Enligt Litteraturbanken låg hennes mästerskap inom satiren och parodin, där hon briljerade med sin vasst ironiska penna. I dikten tecknar hon kvinnans givna roller i skarpa drag.
- August Strindberg, Det nya riket (1882). Litteraturbanken beskriver boken som vassa betraktelser av det oskarianska Sveriges akademier, riddarhus och universitet, med personangrepp som väckte stor skandal. Svensk ordbok har till och med exemplet "den unge Strindberg var en lysande satiriker".
Så känner du igen satir i en text
Satir säger inte alltid rakt ut vad den tycker. Ställ därför fyra frågor till texten som helhet:
- Vem eller vad blir löjligt? Satiren har ett mål. Hittar du en grupp, en institution eller en idé som framstår som dum gång på gång, har du troligen hittat målet.
- Säger texten det den menar? Märker du att berömmet egentligen är kritik, som i Dalins "härliga tid", arbetar texten med ironi.
- Är något överdrivet? En person som bara har ett enda drag, förstorat till det löjliga, är en karikatyr.
- Är världen påhittad men bekant? Djur, fantasiländer och resor kan vara ett sätt att prata om samtiden utan att säga det rakt ut.
Prova på en kort text som vi har skrivit själva:
Kommunen meddelade i går att stadens sista park ska bli parkeringshus. "Vi vill att invånarna ska komma ut mer i naturen", sa kommunalrådet. "Nu slipper de leta parkering när de åker till skogen."
Målet är politiker som klär beslut i fina ord. Greppet är ironi: motiveringen påstår sig värna naturen, samtidigt som beslutet tar bort stadens sista park. Ingen mening säger "det här beslutet är dumt", men det är precis vad texten menar. Kan du formulera den dolda kritiken i en mening har du läst satiren rätt.
Satir på högskoleprovet
Enligt studera.nu prövar delprovet LÄS din förmåga att förstå innehållet i svenska texter. Om en text är satirisk förstår du inte innehållet om du läser den bokstavligt, för då missar du både författarens hållning och vad som kritiseras. När en fråga i LÄS gäller författarens hållning eller syfte hjälper de fyra frågorna ovan.
Orden runt satiren hör också till det litterära ordförråd som är bra att ha inför ORD och MEK: satirisk, parodi, travesti, karikatyr och pastisch. En pastisch lånar enligt Svensk ordbok medvetet uttrycksmedel som är typiska för en tidigare epok. Fler litterära grepp, från metafor till klimax, finns samlade i vår lista över stilfigurer.
Vanliga frågor
Vad betyder satir?
Satir är en framställning, mest en skriven text, som är ironisk eller hånfull på ett elegant och ofta träffande sätt, enligt Svensk ordbok. Syftet är att kritisera personer, grupper eller samhället genom att göra dem löjliga.
Vad är skillnaden mellan satir och ironi?
Ironi är ett språkligt grepp där man säger motsatsen till det man menar, medan satir är ett helt verk med ett kritiskt syfte. Satiren kan använda ironi som verktyg, vilket syns i Svensk ordboks definition av satir som en framställning som är ironisk eller hånfull.
Vad är skillnaden mellan satir och parodi?
En parodi förvränger en bestämd förlaga, till exempel en känd dikt, och behåller formen medan innehållet ändras. Satiren behöver ingen förlaga och riktar sig mot människor och samhälle. En parodi kan vara satirisk om förlagan används för att kritisera något större.
Stavas det satir eller satyr?
Det beror på vad du menar. Satir med i är den kritiska, hånfulla framställningen. Satyr med y är enligt Svensk ordbok en bockliknande mansfigur ur den grekiska mytologin, och orden har olika ursprung.
Vem är en känd svensk satiriker?
Svensk ordbok använder exemplet "den unge Strindberg var en lysande satiriker", och Litteraturbanken skriver att Anna Maria Lenngrens mästerskap ligger inom satiren och parodin. Olof von Dalin skrev satiren "April-wärk om wår härliga tid" 1737.
Vill du nöta ordförrådet runt litterära begrepp kan du göra ett kort ORD-quiz. Det tar ett par minuter och du ser direkt vilka ord som sitter.
