Exempel på högskoleprovet: 8 uppgifter, en från varje delprov

Det bästa sättet att förstå högskoleprovet är att se en riktig uppgift från varje delprov. Här är åtta exempel, ett per delprov, med lösning och med den vanligaste felgissningen utpekad.

Snabbt svar: provet har åtta delprov

Högskoleprovet består av åtta delprov fördelade på två halvor:

• Verbal del: ORD (ordförståelse), LÄS (svensk läsförståelse), MEK (meningskomplettering) och ELF (engelsk läsförståelse).
• Kvantitativ del: XYZ (matematisk problemlösning), KVA (kvantitativa jämförelser), NOG (kvantitativa resonemang) och DTK (diagram, tabeller och kartor).

Provdagen består av fem provpass om 55 minuter, med 40 uppgifter i varje. Fyra pass räknas, alltså 160 uppgifter, medan ett är en utprövningsdel som inte påverkar resultatet. Du får inte veta vilket. Ett verbalt pass innehåller ORD 10, LÄS 10, MEK 10 och ELF 10. Ett kvantitativt innehåller XYZ 12, KVA 10, NOG 6 och DTK 12.

Två regler som gäller alla åtta delprov: miniräknare är inte tillåten, och du får inga minuspoäng för fel svar. Du ska därför alltid fylla i ett alternativ på varje uppgift, även när du gissar.

Verbal del

Exempel 1: ORD (ordförståelse)

ORD ger dig ett ord och fem alternativ. Du väljer det som bäst motsvarar ordets betydelse. Tio uppgifter per provpass, och det går fort.

obeveklig

A eftergiven   B obönhörlig   C nyckfull   D långsam   E tveksam

Lösning: Att vara obeveklig är att inte låta sig bevekas, alltså att inte vika sig hur mycket någon än vädjar. Närmast ligger obönhörlig. Rätt svar: B.

Fällan: alternativ A, eftergiven, är motsatsen. Motsatsord är den vanligaste distraktorn i ORD, eftersom de känns besläktade med ordet när man läser snabbt. Känner du igen ordet men inte betydelsen: fråga dig om alternativet betyder samma sak eller tvärtom.

Exempel 2: MEK (meningskomplettering)

MEK ger dig en mening med ett eller två luckor. Du väljer det alternativ som gör meningen språkligt och logiskt sammanhängande. Delprovet heter meningskomplettering och har ingenting med mekanik att göra.

Eftersom källmaterialet var ______ tvingades historikerna ______ sina slutsatser.

A omfattande, utvidga   B knapphändigt, nyansera   C tillförlitligt, ompröva   D entydigt, revidera   E detaljerat, förenkla

Lösning: Ordet "eftersom" kräver att första ledet orsakar andra. Ett knapphändigt källmaterial, alltså ett magert sådant, tvingar fram försiktigare och mer nyanserade slutsatser. Rätt svar: B.

Metoden: leta efter bindeordet först. "Eftersom", "trots att", "därför" och "medan" bestämmer vilken relation som måste råda mellan luckorna. I C och D är materialet bra, vilket inte tvingar fram någon omprövning, och sambandet faller.

Exempel 3: LÄS (svensk läsförståelse)

LÄS ger dig längre texter med tillhörande frågor. Tio uppgifter per provpass.

Ur en text om stadsplanering: "När biltrafiken byggdes bort från stadskärnan väntade sig planerarna en nedgång i handeln. Det motsatta inträffade. Butikerna längs de nya gågatorna ökade sin omsättning, medan de butiker som låg kvar vid de trafikerade infarterna tappade kunder. Slutsatsen som drogs var dock förhastad: mätningarna gjordes under en period då hela regionens ekonomi växte kraftigt."

Fråga: Vad är textens huvudsakliga invändning mot slutsatsen?

A Att butikerna vid infarterna missgynnades   B Att mätningen inte kunde skilja gågatornas effekt från konjunkturen   C Att planerarna hade fel om nedgången   D Att gågator alltid ökar omsättningen   E Att regionens ekonomi var ovanligt svag

Lösning: Sista meningen säger att mätningen gjordes under stark tillväxt. Då går det inte att avgöra hur mycket av ökningen som berodde på gågatorna. Rätt svar: B.

Fällan: A och C är sanna påståenden om texten, men de svarar inte på frågan. Att ett alternativ stämmer är inte samma sak som att det besvarar det som frågas. Läs frågan före texten, så vet du vad du letar efter.

Exempel 4: ELF (engelsk läsförståelse)

ELF fungerar som LÄS men på engelska. Texterna är kortare och tio uppgifter ingår per provpass.

Passage: "The committee's report was widely praised for its candour. Yet its recommendations were never implemented, largely because the body that commissioned it had no authority to enforce them."

Question: Why were the recommendations not implemented?

A The report lacked candour   B The committee disbanded   C The commissioning body could not enforce them   D The recommendations were criticised   E The report was never published

Lösning: Texten anger orsaken direkt efter "largely because": uppdragsgivaren saknade befogenhet att genomdriva förslagen. Rätt svar: C.

Tips: i ELF ligger svaret nästan alltid i en specifik sats, inte i textens allmänna stämning. Leta efter orsaksord som "because", "since", "owing to" och "as a result".

Kvantitativ del

Exempel 5: XYZ (matematisk problemlösning)

XYZ har fyra svarsalternativ, A till D. Tolv uppgifter per provpass.

En vara kostar 480 kronor efter en rabatt på 20 procent. Vad kostade varan före rabatten?

A 384 kr   B 576 kr   C 600 kr   D 640 kr

Lösning: Priset efter rabatt är 80 procent av ursprungspriset. Alltså är ursprungspriset 480 dividerat med 0,80, vilket är 600. Rätt svar: C.

Fällan: alternativ B, 576, är 480 plus 20 procent. Att lägga tillbaka samma procentsats på det lägre talet ger inte tillbaka utgångsvärdet, eftersom procenten räknas på olika baser. Det är den vanligaste procentmissen på hela provet.

Exempel 6: KVA (kvantitativa jämförelser)

KVA har alltid samma fyra alternativ: A om kvantitet I är större, B om kvantitet II är större, C om de är lika stora och D om informationen är otillräcklig. Tio uppgifter per provpass.

a och b är positiva tal, och a är större än b.

Kvantitet I: a dividerat med b    Kvantitet II: 1

Lösning: Delar man ett större positivt tal med ett mindre positivt tal blir kvoten alltid större än 1. Testa gärna: 3 delat med 2 är 1,5, och 2,001 delat med 2 är 1,0005. Kvoten kommer aldrig ned till 1 så länge a är större än b. Rätt svar: A.

Metoden: testa alltid ett extremfall där kvantiteterna ligger nära varandra. Det är där ett förhastat D brukar avslöjas som fel.

Exempel 7: NOG (kvantitativa resonemang)

I NOG ska du inte lösa uppgiften, bara avgöra om informationen räcker. Fem alternativ, sex uppgifter per provpass.

Hur många elever går i klassen?

(1) Delar man klassen i grupper om fyra blir två elever över.
(2) Klassen har fler än 25 och färre än 30 elever.

A (1) ensamt räcker, men inte (2) ensamt   B (2) ensamt räcker, men inte (1) ensamt   C (1) och (2) tillsammans räcker, men inte var för sig   D Vardera räcker ensamt   E (1) och (2) räcker inte ens tillsammans

Lösning: Med bara (1) finns oändligt många möjligheter: 6, 10, 14, 18 och så vidare. Med bara (2) återstår 26, 27, 28 och 29. Tillsammans: av de fyra ger endast 26 resten två vid division med fyra. Svaret är entydigt, men båda påståendena behövs. Rätt svar: C.

Tidsvinsten: du behövde aldrig skriva ut talet 26 för att svara. Så fort du ser att kombinationen ger exakt en möjlighet är uppgiften klar.

Exempel 8: DTK (diagram, tabeller och kartor)

DTK handlar om att läsa av rätt värde ur ett underlag. Tolv uppgifter per provpass, och det är det mest tidspressade delprovet.

Fråga: Med hur många procentenheter ökade andelen mellan 2000 och 2020?

A 15 procentenheter   B 43 procentenheter   C 54 procentenheter   D 71 procentenheter

Lösning: Procentenheter är skillnaden mellan två andelar: 43 minus 28 är 15. Rätt svar: A.

Fällan: alternativ C, 54, är den procentuella ökningen, alltså 15 delat med 28. Den siffran är korrekt uträknad men svarar på en annan fråga. Skillnaden mellan procent och procentenheter är en av de mest utnyttjade fällorna i hela DTK, och den dyker upp i varje prov.

Vad de åtta exemplen har gemensamt

Gå tillbaka och titta på fällorna. Nästan ingen av dem kräver svårare matematik eller ett större ordförråd. De utnyttjar att man svarar på en näraliggande men annan fråga: motsatsen i stället för synonymen, det sanna påståendet i stället för det efterfrågade, procent i stället för procentenheter, påslag i stället för division.

Det betyder att en stor del av poängen på högskoleprovet inte ligger i att kunna mer, utan i att läsa frågan färdigt. Vänj dig vid att läsa sista raden i frågan en gång till innan du fyller i alternativet. Det tar ett par sekunder och räddar fler poäng än någon formel.

Så tränar du vidare

Åtta uppgifter räcker för att känna igen formaten, men inte för att bygga snabbhet. Det gör bara mängdträning över tid. Du kan träna alla åtta delprov gratis i vårt HP-quiz, med en förklaring efter varje fråga.

Vill du gå djupare finns egna guider till varje delprov: ORD, LÄS, MEK, ELF, XYZ, KVA, NOG och DTK. Vill du ha fler genomräknade matteuppgifter finns åtta till i högskoleprovet matte exempel. Formlerna du måste kunna utantill finns i HP-formler, och orden i HP-ordlistan. Genomgångar av hur du angriper varje halva finns i våra lösningsguider för ordförståelse, läsförståelse, engelska och den kvantitativa delen.

Riktiga prov med facit publicerar UHR fritt på studera.nu. Att göra ett helt gammalt prov med klocka är den enskilt bästa förberedelsen när det närmar sig.

Vanliga frågor

Hur många delprov har högskoleprovet?

Åtta. Den verbala delen har ORD, LÄS, MEK och ELF. Den kvantitativa har XYZ, KVA, NOG och DTK. De fördelas på fem provpass om 55 minuter, varav fyra räknas.

Vad står MEK för på högskoleprovet?

Meningskomplettering. Det är ett verbalt delprov där du fyller i luckor i en mening så att den blir språkligt och logiskt sammanhängande. MEK har ingenting med mekanik eller fysik att göra.

Får man använda miniräknare på högskoleprovet?

Nej. Miniräknare är inte tillåten på något delprov. Uppgifterna är konstruerade för att lösas för hand, och du får använda provhäftet som kladdpapper.

Får man minuspoäng om man svarar fel?

Nej. Enligt instruktionen på provhäftets första sida ger fel svar inga minuspoäng, och du uppmanas att alltid fylla i ett svar för varje uppgift. Att lämna en ruta tom är därför alltid sämre än att gissa.

Var hittar jag riktiga exempel på högskoleprovet?

UHR publicerar tidigare prov med facit gratis på studera.nu. Där finns hela provhäften, alltså både verbala och kvantitativa provpass, med rätt svar.

Hur svåra är uppgifterna på högskoleprovet?

Matematiken ligger på ungefär gymnasiets nivå 1 och 2, utan derivata och trigonometri. Det som gör provet svårt är tempot: 40 uppgifter på 55 minuter ger drygt 80 sekunder per uppgift, inklusive lästid.

Vilket delprov är svårast?

Det är personligt, och svaret är sällan det delprov man tror. Ett delprov kan kännas hanterbart i lugn takt och ändå rasa under tidspress, och den skillnaden syns bara i ett tidsatt pass. Gör ett sådant och läs av fördelningen i stället för att gissa.