Skillnad högskola och universitet: lagen, examen och HP

Kort svar: Skillnaden mellan högskola och universitet handlar om rätten att utfärda examina på forskarnivå. Ett universitet har ett generellt tillstånd att utfärda doktorsexamen och masterexamen, medan en högskola måste söka tillstånd område för område. För dig som söker en utbildning på grundnivå är nästan allt annat likadant: samma lag, samma examina, samma högskolepoäng, samma anmälan på antagning.se och samma regler för högskoleprovet.

Ordet "högskola" används dessutom på två sätt, vilket skapar en del av förvirringen. I högskolelagen är det ett samlingsord för alla lärosäten. I vardagen betyder det ett lärosäte som inte har fått benämningen universitet. Här reder vi ut båda.

Vad lagen säger om universitet och högskolor

Högskolelagen (1992:1434) börjar med att slå fast att lagen gäller "universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap", och att det som sägs om högskolor gäller både universitet och högskolor om inget annat anges. Det mesta i lagen, till exempel att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och att studenterna har rätt till inflytande, gäller alltså alla lärosäten lika.

Skillnaden finns i paragraferna om examenstillstånd. Enligt 1 kap. 11 § får examina på forskarnivå utfärdas vid universiteten. Enligt 1 kap. 12 § är det i stället en myndighet som beslutar om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå "för högskolor, som inte är universitet". Den myndigheten är Universitetskanslersämbetet (UKÄ). I UKÄ:s rapport om kriterier för benämningen universitet står det rakt ut: universitet har, till skillnad från högskolor, "ett generellt tillstånd att utfärda examen på forskarnivå och masterexamen".

En högskola kan alltså också erbjuda forskarutbildning och masterexamen, men bara inom de områden där den har fått tillstånd. Enligt samma UKÄ-rapport, från 2021, hade samtliga statliga högskolor utom de konstnärliga då examenstillstånd för ett eller flera områden på forskarnivå.

Vem bestämmer vad som är ett universitet

Riksdagen beslutar vilka statliga högskolor som ska finnas (högskolelagen 2 kap. 1 §), och det är regeringen som beslutar om en högskola ska få bli universitet. De statliga lärosätena och deras namn räknas upp i bilaga 1 till högskoleförordningen. Där finns 31 lärosäten, och 16 av dem har benämningen universitet.

Namnet säger inte alltid vilken sorts lärosäte det är. Tre exempel ur bilagan:

• Kungl. Tekniska högskolan står i bilagan som "Kungl. Tekniska högskolan (universitet)". Ordet högskola finns i namnet, men KTH är ett universitet.
• Karolinska institutet står som "Karolinska institutet (universitet)".
• Blekinge tekniska högskola och Södertörns högskola är högskolor, både till namn och till status.

Sedan finns enskilda utbildningsanordnare, alltså lärosäten som inte har staten som huvudman. De får bara utfärda examina efter tillstånd, enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Chalmers beskriver sig till exempel som "ett privat universitet, med Stiftelsen Chalmers tekniska högskola som ägare" och finns inte i bilaga 1, eftersom bilagan bara räknar upp statliga lärosäten. UKÄ påpekar att ordet universitet inte är skyddat i lag på annat sätt än genom bilagan, och att privata utbildningsanordnare kan använda titeln utan att vara universitet i lagens mening.

Det här är samma för dig som student

Tabellen visar vad som gäller på grundnivå och avancerad nivå. Raden om urval och högskoleprovet gäller utbildningar på grundnivå. Källan står i högerkolumnen så att du kan kontrollera själv.

Fråga	Universitet	Högskola	Regel
Vilken lag gäller	Högskolelagen	Högskolelagen	1 kap. 1 § högskolelagen
Högskolepoäng	Heltid under ett läsår om 40 veckor = 60 hp	Samma	6 kap. 2 § högskoleförordningen
Kandidatexamen	180 hp, varav minst 90 hp i huvudområdet	Samma krav	Examensordningen, bilaga 2
Behörighet	Grundläggande plus eventuell särskild behörighet	Samma	7 kap. 2 § högskoleförordningen
Urval och högskoleprovet	Som huvudregel minst en tredjedel av platserna via HP-resultat	Samma huvudregel	7 kap. 13 § högskoleförordningen
Avgift för EU/EES-medborgare	Avgiftsfritt	Avgiftsfritt	4 kap. 4 § högskolelagen
Masterexamen	Generellt tillstånd	Tillstånd inom vissa områden	UKÄ:s rapport 2021:39, 6 kap. 5 b § högskoleförordningen
Doktorsexamen	Får utfärdas	Kräver tillstånd per område	1 kap. 11–12 §§ högskolelagen

Anmälan sker på samma ställe. När anmälan till höstterminen 2025 öppnade skrev Universitets- och högskolerådet (UHR) att ett 40-tal högskolor, universitet och utbildningsanordnare presenterade cirka 16 000 kurser och program på antagning.se. Inför hösten 2027 öppnar webbanmälan den 15 mars och sista anmälningsdag är den 15 april 2027.

Så väljer du utan att stirra dig blind på etiketten

Eftersom examenskraven är desamma är det programmet, inte ordet universitet, som avgör vad du får med dig. Tre saker är värda att kolla:

1. Vilken examen programmet leder till. Det står i utbildningsplanen, till exempel kandidatexamen med ett visst huvudområde.
2. Om du vill läsa vidare. Planerar du en master inom samma ämne kan du kontrollera om lärosätet har tillstånd att utfärda masterexamen inom området, eller räkna med att byta lärosäte efter kandidaten. Läs mer om nivåerna i guiden om magisterexamen och masterexamen.
3. Vad som krävs för att komma in. Behörigheten och antagningsstatistiken skiljer sig mellan program, inte mellan lärosätestyper. Börja med grundläggande behörighet och se sedan vad du kan söka på vad kan jag söka.

Så passar högskoleprovet in

Högskoleprovet fungerar likadant oavsett om du söker till ett universitet eller en högskola. Provet ger dig ingen behörighet, det är ett urvalsinstrument. När det finns fler behöriga sökande än platser ska som huvudregel minst en tredjedel av platserna fördelas på grundval av resultat från högskoleprovet (högskoleförordningen 7 kap. 13 §). Ditt bästa giltiga resultat räknas, och ett resultat gäller till och med utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provet.

Skrev du höstprovet den 18 oktober 2026 kommer resultatet den 25 november 2026. Nästa tillfälle är vårprovet lördag 10 april 2027, med anmälan 7–14 januari 2027. Hur betyg och provresultat vägs mot varandra går vi igenom i högskoleprovet vs betyg.

Vill du se var du ligger just nu kan du testa några HP-frågor gratis.

Vanliga frågor om högskola och universitet

Är en examen från en högskola mindre värd än en från ett universitet?

Nej, inte enligt regelverket. Kraven för varje examen står i examensordningen i bilaga 2 till högskoleförordningen och gäller både universitet och högskolor. En kandidatexamen kräver 180 högskolepoäng, varav minst 90 i huvudområdet, oavsett var du tar den.

Kan man doktorera på en högskola?

Ja, inom de områden där högskolan har examenstillstånd på forskarnivå. Enligt UKÄ hade 2021 samtliga statliga högskolor utom de konstnärliga tillstånd för minst ett område, och en av de konstnärliga högskolorna hade tillstånd för ett område.

Är KTH ett universitet?

Ja. Kungl. Tekniska högskolan står i bilaga 1 till högskoleförordningen som "Kungl. Tekniska högskolan (universitet)", trots att namnet innehåller ordet högskola. Detsamma gäller Karolinska institutet.

Hur många universitet finns det i Sverige?

Bilaga 1 till högskoleförordningen räknar upp 31 statliga lärosäten, varav 16 har benämningen universitet. Utöver dem finns enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd, och vissa av dem kallar sig universitet utan att vara det i lagens mening.

Gäller högskoleprovet på både universitet och högskolor?

Ja. Urvalsreglerna i högskoleförordningen gäller alla statliga lärosäten, och som huvudregel fördelas minst en tredjedel av platserna efter högskoleprovsresultat när det finns fler behöriga sökande än platser. Provet ger dock aldrig behörighet, bara en plats i urvalet.

Källor: högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100), UKÄ, Kvalitetskriterier för benämningen universitet (2021).