Ethos, pathos och logos: retorikens tre medel med exempel

Kort svar: Ethos, pathos och logos är retorikens tre klassiska sätt att övertyga, och de går tillbaka på Aristoteles. Ethos handlar om avsändarens trovärdighet och karaktär, pathos om de känslor texten väcker hos mottagaren och logos om själva argumenten: fakta, skäl och logiska samband. Med de tre begreppen kan du ta isär en övertygande text och se hur den försöker vinna läsaren.

Begreppen hör till grundkursen i retorik. Skolverkets ämnesplan för gymnasieämnet retorik räknar upp ”grundläggande retoriska begrepp, däribland ethos, logos och pathos samt deras betydelse och funktion i retorisk framställning” som centralt innehåll. Lägg märke till orden betydelse och funktion: det räcker inte att hitta ett känsloladdat ord, du ska kunna säga vad det gör i texten.

Vad de tre begreppen betyder

Linköpings universitet beskriver ethos, logos och pathos som de tre delarna i Aristoteles modell för övertygande, och sammanfattar dem så här: talaren ska inge förtroende hos publiken, lägga fram faktabaserade argument och ge framförandet känsla. I Uppsala universitets skriftserie om retorik kallas de tre för retorikens övertalningsmedel.

• Ethos (i Svensk ordbok stavat etos) betyder ”(stark och utpräglad) karaktär hos en person, en nation eller dylikt”, och ordboken noterar att ordet används särskilt i retoriska sammanhang. I en text är ethos allt som får dig att lita på avsändaren: erfarenhet, kunskap, en saklig ton, ärligt redovisade källor.
• Pathos (patos i Svensk ordbok) är enligt Nationalencyklopedin, inom retoriken, ”framkallande av sympati för talaren eller avsky för hans motpart”. Det handlar om känslor hos mottagaren: medlidande, ilska, hopp, rädsla, stolthet.
• Logos är grekiska och betyder bland annat ”ord”, ”tal”, ”tanke” och ”förnuft”, enligt Nationalencyklopedin. Som övertygandemedel är logos själva sakargumentationen: påståenden, belägg, exempel och slutsatser.

Du kan också stöta på ett latinskt tretal. Nationalencyklopedin skriver under uppslagsordet pistis (förtroende) att talaren enligt den klassiska talekonstens regler vinner publikens förtroende genom att använda språket för att undervisa (docere), behaga (delectare) och beröra (movere).

Begrepp	Riktar sig mot	Fråga att ställa till texten	Spår att leta efter
Ethos	Avsändaren	Varför ska jag lita på den som skriver?	Yrke, erfarenhet, källhänvisningar, ton, erkända svagheter
Pathos	Mottagaren	Vilken känsla vill texten väcka, och varför just den?	Värdeladdade ord, berättelser om enskilda människor, bilder, direkt tilltal (”du”)
Logos	Saken	Vilka skäl ges, och följer slutsatsen av dem?	Siffror, orsak och verkan (”eftersom”, ”därför”), jämförelser, exempel

Samma budskap på tre sätt

Här är ett påhittat exempel. Tesen är densamma i alla tre meningarna: kommunen borde bygga en upplyst cykelbana längs vägen till skolan. Skillnaden ligger i vad som ska få läsaren att hålla med.

1. Ethos: ”Jag har arbetat som sjuksköterska på akuten i tolv år och tagit emot fler cyklister från den här vägen än jag vill räkna.” Avsändaren lånar trovärdighet från sitt yrke och sin erfarenhet.
2. Pathos: ”Tänk dig att det är din lillasyster som står vid vägkanten i novembermörkret medan lastbilarna dånar förbi.” Läsaren ska känna oro, inte räkna.
3. Logos: ”Vägen saknar belysning, har ingen vägren och delas av cyklister och tung trafik. En separat, upplyst bana löser både mörkret och blandningen med tung trafik.” Här finns ett påstående om läget och en slutsats som bygger på det.

De tre kan också vävas ihop i samma mening: ”Som sjuksköterska vet jag att mörker och lastbilar är en dålig kombination, och jag vill aldrig mer möta en förälder i korridoren och förklara varför vägen fortfarande saknar lampor.” Meningen bygger ethos (yrket), väcker pathos (föräldern i korridoren) och antyder ett logos-argument (mörker plus tung trafik ökar risken).

Så analyserar du en text med ethos, pathos och logos

En analys blir bättre om du arbetar i en fast ordning i stället för att jaga stilfigurer på måfå.

1. Ta reda på situationen. Vem skriver, till vem, var och varför? En debattartikel av en forskare och ett tal på en skolavslutning bygger förtroende på olika sätt.
2. Hitta tesen. Formulera med egna ord vad texten vill att du ska tycka eller göra. Utan tes vet du inte vad medlen ska övertyga om.
3. Markera logos. Stryk under varje skäl och belägg. Fråga om slutsatsen faktiskt följer, och om något viktigt motargument saknas.
4. Markera pathos. Leta efter värdeladdade ord, enskilda öden och direkt tilltal. Notera vilken känsla som väcks och var i texten den placeras, till exempel i inledningen eller sist.
5. Bedöm ethos. Vad gör avsändaren för att framstå som värd att lyssna på? Lägg märke till att ethos också kan försvagas, av svepande påståenden, ett nedlåtande tonfall eller källor som inte håller.
6. Värdera helheten. Bär argumenten texten, eller får känslorna göra jobbet som skälen borde ha gjort? Det är här analysen blir en tolkning och inte bara en lista.

Vill du gå vidare med de språkliga detaljerna, till exempel metaforer och retoriska frågor, finns en genomgång av stilfigurer. Ironi är ett särskilt knepigt fall eftersom avsändaren menar något annat än det som står, se ironi.

Misstag att undvika

• Att se pathos som fusk. Känslor är ett av retorikens tre klassiska medel. Frågan är inte om en text väcker känslor, utan om känslan har stöd i saken.
• Att blanda ihop logos med sanning. Ett logos-argument är ett argument som vädjar till förnuftet. Det kan fortfarande bygga på felaktiga siffror eller dra en slutsats som inte följer.
• Att tro att ethos bara är titlar. En titel hjälper, men tonen, ärligheten och sättet att hänvisa till källor bygger också trovärdighet. I en uppsats bidrar korrekt källhänvisning till skribentens ethos.
• Att räkna i stället för att förklara. ”Texten innehåller tre pathos-ord” säger lite. ”Inledningens berättelse om lillasystern gör läsaren rädd innan något argument har presenterats” säger något om funktionen, vilket är just det ämnesplanen efterfrågar.

Så kommer det på högskoleprovet

Högskoleprovet frågar inte efter retoriska termer som glosor. Enligt anvisningarna för den verbala delen består delprovet LÄS av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd, varje uppgift har fyra svarsförslag, och du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.

Där hjälper tänket bakom ethos, pathos och logos ändå. Om en uppgift gäller vad författaren vill, vilken hållning texten har eller vad ett resonemang bygger på, är det i praktiken en logos-fråga: vilka skäl ges, och vad följer av dem? Och om ett svarsförslag lockar för att det känns rätt snarare än för att texten säger det, är det ett tecken på att du läser in din egen uppfattning i stället för textens. Gå då tillbaka till texten, eftersom svaret enligt anvisningarna ska grunda sig på den. Fler metoder för själva läsningen finns i guiden till att träna läsförståelse.

Ord som retorik, etos och patos är dessutom bra att ha i ordförrådet. Vill du nöta läsning och ord i korta pass kan du köra ett gratis quiz.

Vanliga frågor om ethos, pathos och logos

Vem kom på ethos, pathos och logos?

Indelningen kommer från den grekiske filosofen Aristoteles, som i Retoriken beskriver tre sorters övertygandemedel: talarens karaktär, åhörarnas sinnesstämning och själva talets bevisning. Linköpings universitet beskriver dem som de tre delarna i Aristoteles modell för övertygande, och de lärs fortfarande ut i gymnasieämnet retorik enligt Skolverkets ämnesplan.

Stavas det ethos eller etos?

Båda förekommer. Svensk ordbok har uppslagsorden etos och patos med svensk stavning, medan Skolverkets ämnesplan i retorik skriver ethos, logos och pathos. Välj en stavning och håll fast vid den i samma text.

Vilket av de tre medlen är viktigast?

Aristoteles skrev själv i Retoriken att talarens karaktär nästan kan kallas det verksammaste övertygandemedlet. Linköpings universitet lyfter fram att de tre tillsammans ger en bra struktur för ett tal. Vilket som väger tyngst beror på situationen, publiken och vad avsändaren redan har för förtroende.

Är pathos detsamma som manipulation?

Nej. Pathos betyder att väcka känslor, vilket är en självklar del av retoriken. Svensk ordbok noterar att ordet retorik också kan ha en negativ bibetydelse, om övertygande tal utan egentligt innehåll. Det som skiljer en hederlig vädjan från manipulation är om känslan har stöd i sakfrågan.

Måste jag kunna begreppen till högskoleprovet?

Nej, inte som termer. Anvisningarna för LÄS säger att du ska lösa uppgifterna med ledning av informationen i texten. Men att kunna skilja argument från känsloappeller gör det lättare att se vad en text faktiskt påstår.

Källor: Skolverket, ämnesplan Retorik, Linköpings universitet om Aristoteles modell, Nationalencyklopedin, patos och studera.nu, anvisningar till verbal del.