En stilfigur är ett språkligt konstgrepp som används för att ge en text eller ett tal en viss effekt. Metafor, liknelse, hyperbol, ironi, anafor och retorisk fråga är några exempel. Stilfigurer kallas också retoriska figurer, och du möter dem i allt från dikter och politiska tal till reklam och debattartiklar.
Här får du definitionen, skillnaden mellan stilfigur och trop, en lista med 15 stilfigurer och exempel, hur du känner igen dem i en text och vad de har med högskoleprovets läsförståelse att göra.
Vad är en stilfigur?
Svensk ordbok på svenska.se beskriver en stilfigur som ett språkligt konstgrepp, ofta använt i syfte att nå en viss effekt. Ordbokens eget exempel är "kontrast, överdrift och andra stilfigurer". Nationalencyklopedin ger retorisk figur som ett annat namn på samma sak.
I den klassiska retoriken skilde man enligt Nationalencyklopedin mellan två slag:
- Troper ändrar ordens betydelse. Svensk ordbok beskriver en trop som ett uttryckssätt där ord används i en annan betydelse än den normala, särskilt om bildliga uttryck. Metaforen är det typiska exemplet.
- Figurer gäller formen snarare än betydelsen: hur orden ordnas, upprepas eller riktas till lyssnaren. Hit räknade retoriken olika slags ordupprepningar och den retoriska frågan.
Numera förs de enligt uppslagsverket samman, och i modern stilistik upprätthålls inte gränsen mellan trop och figur. Stilfigur fungerar därför som samlingsnamn. Skillnaden är ändå användbar när du läser: en trop kräver att du tolkar vad som menas, en figur att du lägger märke till hur något sägs.
Lista: 15 stilfigurer med exempel
Beskrivningarna följer i första hand Svensk ordbok och är kontrollerade mot Nationalencyklopedin eller Litteraturbankens skola. Klimax beskrivs efter Nationalencyklopedin, liknelse och besjälning efter Litteraturbankens skola. Exemplen är våra egna, med tre undantag: "hela salongen applåderade" är Svensk ordboks exempel på metonymi, "läsa Strindberg" är Nationalencyklopedins, och "inte illa" är uppslagsverkets exempel på litotes.
| Stilfigur |
Vad den gör |
Exempel |
| Metafor | ett uttryck används om något som liknar det som uttrycket egentligen står för | Livet är en resa. |
| Liknelse | något belyses genom att liknas vid något annat, med jämförelsen utskriven | Hon är stark som en björn. |
| Personifikation | ett föremål eller en abstrakt företeelse framställs som en person | Döden knackade på dörren. |
| Besjälning | döda ting får själ och förmänskligas | Vinden viskade i träden. |
| Metonymi | ett ord får beteckna något som det har ett samband med | Hela salongen applåderade. Hon läser Strindberg. |
| Hyperbol | stark, medveten överdrift | Jag har sagt det tusen gånger. |
| Litotes | något framställs på ett skenbart förringande sätt, ofta med en negation | Det var inte illa. |
| Ironi | skenbar uppskattning som i själva verket är kritik | Vilket strålande väder, sagt i ösregn. |
| Eufemism | förskönande omskrivning av något stötande eller obehagligt | Hon har gått bort. |
| Antites | kontrasterande begrepp ställs mot varandra | Lätt att säga, svårt att göra. |
| Oxymoron | två skenbart oförenliga begrepp kombineras | en öronbedövande tystnad |
| Retorisk fråga | en fråga som inte väntar sig något svar | Vem vill inte ha en bättre skola? |
| Anafor | samma ord eller fras upprepas i början av flera satser i rad | Vi ska bygga. Vi ska förvalta. Vi ska stå kvar. |
| Allitteration | betonade ord nära varandra börjar på samma konsonant eller på vokal | med buller och bång |
| Klimax | stegring mot en höjdpunkt | Det var bra, det var mycket bra, det var det bästa jag har sett. |
Tre par i listan blandas ofta ihop:
- Metafor och liknelse. Liknelsen skriver ut jämförelsen med som. Metaforen påstår bilden direkt. Skillnaden, och 15 vardagsmetaforer, finns i guiden till metaforer.
- Personifikation och besjälning. Begreppen överlappar. Litteraturbankens skola beskriver i sin lista över termer och begrepp personifikation som att ting eller abstrakta begrepp framställs som personer, med Liemannen och Moder Jord som exempel. Besjälning är att döda ting förmänskligas, som i visans inledning "Vårvindar friska / leka och viska".
- Metafor och metonymi. Metaforen bygger på likhet. Metonymin bygger på samband: salongen får stå för publiken i den, författaren för böckerna.
Tre grupper som gör listan lättare
Femton termer är mycket att hålla i huvudet. Sorterar du dem efter vad de gör blir det tre grupper. Indelningen är vår egen och tänkt som minneshjälp.
- Bilder. Metafor, liknelse, personifikation, besjälning och metonymi låter en sak stå för en annan. Frågan att ställa är: vad menas egentligen?
- Styrka och motsats. Hyperbol, litotes, ironi, eufemism, antites och oxymoron skruvar upp, skruvar ner eller vänder på det som sägs. Frågan är: hur starkt menar skribenten det här, och åt vilket håll?
- Form och ljud. Anafor, allitteration, klimax och retorisk fråga ändrar inte vad som sägs utan hur det låter och byggs upp. Frågan är: vad vill skribenten att jag ska lägga märke till?
Allitteration hör du redan i många fasta uttryck. Svensk ordbok nämner "hals över huvud" och skriver att greppet förekommer i äldre poesi och ordspråk. Fler sådana uttryck finns i guiderna till idiom och ordspråk.
Så känner du igen stilfigurer i en text
Du behöver sällan kunna termen. Du behöver märka att något görs med språket. Fyra kontrollfrågor räcker långt:
- Stämmer det bokstavligt? Ingen har sagt något tusen gånger, och vinden kan inte viska. När en mening inte går att läsa bokstavligt har du hittat en bild eller en överdrift.
- Är styrkan rimlig? "Inte illa" om en världsrekordtid är en litotes, och den betyder mer än den säger. "En katastrof" om en försenad buss är en hyperbol, och den betyder mindre.
- Upprepas något? Samma ord i början av flera meningar, samma ljud i början av flera ord eller led som blir starkare för varje steg är sällan en slump.
- Väntar frågan på ett svar? En retorisk fråga är ett påstående i förklädnad. "Vem vill inte ha en bättre skola?" påstår att alla vill det, utan att behöva bevisa det.
I en argumenterande text är det den sista punkten som är viktigast. Stilfigurer kan få ett påstående att låta självklart. En eufemism gör något obehagligt lättare att godta, en antites gör valet till två alternativ och en anafor hamrar in en poäng. Skilj därför på vad skribenten säger och hur det sägs. Stilfigurer handlar om hur ord används. Vad orden är för slags ord är grammatik, och den går vi igenom i guiden till ordklasser.
Stilfigurer på högskoleprovet
Högskoleprovet ber dig inte att namnge stilfigurer. Enligt studera.nu prövar LÄS din förmåga att förstå innehållet i svenska texter och ELF din förmåga att förstå innehållet i engelska texter. Men innehållet är inte bara vad som står, utan vad skribenten menar. I de två verbala provpassen från höstprovet 2025 som UHR har publicerat gäller flera LÄS-uppgifter just avsikten:
- Uppgift 14 i provpass 3 frågar om textförfattaren tar ställning i en omstridd fråga, och i så fall vilken uppfattning författaren har.
- Uppgift 13 i provpass 5 frågar vad textförfattaren vill illustrera med två personers uttalanden.
- Uppgift 14 i samma provpass frågar vad författaren vill ha sagt med en jämförelse mellan skolmatematik och bönekvarnar.
Det är här stilfigurerna spelar roll. Tre av dem ändrar vad en mening betyder:
- Ironi vänder på innehållet. Läser du en ironisk mening bokstavligt får du skribentens åsikt bakvänd.
- Hyperbol gör påståendet starkare än skribenten menar. Ett svarsalternativ som tar överdriften på orden går för långt.
- Litotes och underdrift gör det svagare. Svensk ordbok beskriver det engelska lånordet understatement som ett påstående som tas till i underkant, ibland i ironiskt syfte.
ELF-texterna går inte att granska i efterhand, eftersom UHR skriver att de bara har tillstånd att visa de engelska texterna i en vecka efter provdagen. Vi kan därför inte säga hur ofta ironi eller underdrift avgör en ELF-uppgift. Rådet är detsamma på båda språken: fråga dig vad skribenten vill ha sagt innan du läser svarsalternativen. Mer om delproven finns i vår guide till läsförståelse och i guiden till ELF.
Vanliga frågor
Vad är en stilfigur?
Ett språkligt konstgrepp som används för att nå en viss effekt, till exempel en metafor, en överdrift eller en upprepning. Stilfigurer kallas också retoriska figurer.
Vad är skillnaden mellan stilfigur och trop?
En trop är en stilfigur där ord används i en annan betydelse än den normala, som i en metafor. I klassisk retorik skilde man troper från figurer, som ändrar formen i stället för betydelsen. I modern stilistik räknas båda som stilfigurer.
Vad är skillnaden mellan hyperbol och litotes?
De är varandras motsatser. Hyperbol är en stark, medveten överdrift: "jag har sagt det tusen gånger". Litotes framställer något som mindre än det är, ofta med en negation: "inte illa" i stället för "bra".
Vad är en anafor?
En upprepning av samma ord eller fras i början av flera satser eller meningar i rad, till exempel "Vi ska bygga. Vi ska förvalta. Vi ska stå kvar."
Är ironi en stilfigur?
Ja. Den klassiska retoriken räknade ironi till troperna, eftersom orden betyder något annat än de säger. Svensk ordbok beskriver ironi som ett skenbart uttryck för uppskattning som i verkligheten innebär kritik eller hån.
Kommer stilfigurer på högskoleprovet?
Inte som egna frågor. Men LÄS-uppgifter frågar ibland vad en textförfattare menar eller vill visa, och då måste du kunna läsa ironi, överdrifter och bilder rätt.
Nästa steg
Stilfigurer lär du dig se genom att läsa texter med en penna i handen. Träna gratis på LÄS-uppgifter och fråga dig vid varje text vad skribenten vill ha sagt. Hur delprovet är upplagt finns i översikten över LÄS.
