Kort svar: En argumenterande text är en text som vill föra fram en åsikt och påverka vad läsaren tänker eller gör. Den bygger på en tes, alltså en ståndpunkt, och ett eller flera argument för den. Ibland tar skribenten också upp ett motargument och bemöter det, och i avslutningen kan ståndpunkten upprepas. Insändare, debattartiklar och recensioner är exempel på argumenterande texter.
Vad en argumenterande text är
Skolverkets material om lässtrategier, skrivet av Marie Wejrum vid Karlstads universitet, definierar argumenterande text som all text som är skriven och publicerad i syfte att föra fram åsikter och påverka läsarens tankar eller beteende. Utöver insändare, debattartiklar och recensioner räknar materialet upp reklam, bloggar, politiska uttalanden och affischer som exempel.
Två ord bär hela texttypen. Skolverkets material beskriver en tes som en ståndpunkt. Svensk ordbok ger ordets snävare, vetenskapliga betydelse, ett påstående som i princip går att bevisa eller vederlägga, men noterar att ordet numera vanligen används allmännare. Ett argument är enligt Svensk ordbok en omständighet som anförs som stöd för eller vederläggning av en viss uppfattning. Tesen är det du tycker. Argumenten är skälen till att läsaren ska hålla med.
Strukturen: tes, argument, motargument och avslutning
Mittuniversitetets skrivråd för debattartiklar ger en disposition som du kan använda som mall: en kort rubrik, en inledning där det tidigt framgår vad du vill eller tycker, en argumentation där du förklarar varför och bemöter motargument som kan förväntas komma, och en avslutning där du sammanfattar argumenten och upprepar din ståndpunkt.
| Del | Uppgift | Typiska signalord |
|---|
| Rubrik | Kort och kärnfull, ibland är den själva tesen | Ingen |
| Inledning med tes | Säger tidigt vad du tycker | bör, borde, måste |
| Argument | Skälen för tesen, gärna med belägg | för det första, dessutom |
| Motargument och bemötande | Tar upp en väntad invändning och svarar på den | visserligen ... men |
| Avslutning | Sammanfattar och upprepar ståndpunkten | därför, alltså |
Signalorden i tabellen är våra exempel, inte en regel. Svensk ordbok beskriver till exempel visserligen som ett ord som medger att något är sant och som vanligen följs av en invändning, ofta inledd med "men". Det är precis det motargumentet behöver. Fler sådana ord hittar du i guiden om sambandsord.
Tre sorters argument
Skolverkets material delar in argument i tre kategorier för att göra granskningen enklare. Logiska argument försöker övertyga med till exempel siffror och fakta. Auktoritetsargument lutar sig mot någon med tyngd, som en tandläkare i en tandkrämsreklam. Känsloargument vill påverka genom de känslor som väcks hos läsaren. Inom retoriken motsvaras de av logos, ethos och pathos, Aristoteles tre medel för övertalning. Dem går vi igenom mer i detalj i artikeln om ethos, pathos och logos.
Materialet påpekar också att argumentation kan vara öppen eller dold. En del texter säger rakt ut vad de vill, medan andra gömmer ståndpunkten i ordval eller i en berättande form. Ett enda värdeladdat ord kan visa vilken sida skribenten står på.
Exempel: en kort argumenterande text
Här är en text vi har skrivit själva för att visa alla delar. Siffrorna inom hakparentes hänvisar till analysen nedanför.
Låt biblioteket vara öppet på kvällarna
[1] Stadsbiblioteket stänger klockan 18 på vardagar. Det är för tidigt. Kommunen bör hålla biblioteket öppet till klockan 21 under terminerna.
[2] För det första är kvällen den tid då den som pluggar efter skolan eller jobbet faktiskt har tid. Ett bibliotek som stänger klockan 18 är stängt precis när behovet uppstår. [3] Dessutom har inte alla ett lugnt rum hemma. För den som delar rum med två syskon kan en tyst läsplats vara skillnaden mellan att ge upp och att klara tentan. [4] Som bibliotekarie i tolv år har jag sett hur kön till läsplatserna växer varje eftermiddag.
[5] Visserligen kostar längre öppettider pengar. Men läsesalen kräver inte full bemanning, och kostnaden ska vägas mot värdet av att fler klarar sina studier.
[6] Det är på kvällen som studierna sker. Därför bör biblioteket vara öppet då.
Analys av exemplet
- Tes. Ståndpunkten syns redan i rubriken och formuleras tydligt i första stycket. Ordet "bör" markerar att det är en åsikt, inte ett faktum.
- Logiskt argument (logos). Ett resonemang om när behovet finns: stängt klockan 18 betyder stängt när pluggandet börjar.
- Känsloargument (pathos). Bilden av någon som delar rum med syskon ska väcka sympati. Lägg märke till att det är ett enskilt exempel, inte ett belägg för hur vanligt det är.
- Ethos. Skribenten bygger trovärdighet med sin egen erfarenhet. Det ger tyngd men är fortfarande en persons iakttagelse.
- Motargument och bemötande. "Visserligen" medger kostnaden, "men" vänder tillbaka till tesen.
- Avslutning. Tesen upprepas och "därför" knyter ihop argumenten med slutsatsen.
En kritisk läsare ser också en svaghet: texten har inga siffror om hur många som faktiskt skulle använda biblioteket på kvällen. Skolverkets material lyfter, med hänvisning till boken Argumentationsanalys, två kontrollfrågor för ett argument: stämmer det med verkligheten, och har det med saken att göra?
Så analyserar du en argumenterande text
Skolverkets material beskriver tre lässtrategier från forskningsprojektet "Läsa mellan raderna". Du kan använda dem som en checklista:
- Identifiera. Hitta tes, argument, belägg och eventuella motbevis. Ibland står tesen redan i rubriken.
- Analysera. Avgör vilken sorts argument det är (ethos, pathos eller logos) och om argumenten är hållbara och relevanta.
- Värdera. Gör en helhetsbedömning av hur stark argumentationen är.
Materialet varnar också för att egna åsikter styr läsningen. Den som är känslomässigt engagerad letar efter det som bekräftar den egna uppfattningen eller upprörs av det som krockar med den, och den som saknar både förkunskaper och egen uppfattning tenderar att acceptera argumentationen okritiskt.
Så kommer det på högskoleprovet
Högskoleprovet har ingen skrivuppgift, så du kommer aldrig att skriva en argumenterande text där. Delprovet LÄS prövar däremot din förmåga att förstå innehållet i svenska texter, enligt UHR:s beskrivning på studera.nu. När en text driver en ståndpunkt hjälper det att kunna skilja tesen från argumenten och skribentens åsikt från de fakta som återges. Gäller en fråga vad författaren menar eller vill visa, har du nytta av att känna igen tesen och se skillnad på ett argument och ett motargument som skribenten bemöter.
Studera.nu tipsar om att du kan höja ditt verbala resultat genom att läsa mer fack- och skönlitteratur, dagstidningar och tidskrifter. Debattsidorna i en dagstidning är bra träning för just texttypen. Mer om metoder för delprovet finns i guiden om att träna läsförståelse, och du kan testa dig själv direkt i ett HP-quiz.
Vanliga frågor
Vad är en tes i en argumenterande text?
Tesen är textens ståndpunkt, det skribenten vill att läsaren ska hålla med om. Den bör stå tidigt, i inledningen eller redan i rubriken, och upprepas i avslutningen. Skolverkets material beskriver tesen just som en ståndpunkt, som texten sedan stöder med ett eller flera argument.
Hur många argument ska en argumenterande text ha?
Det finns ingen fast regel. Skolverkets material säger bara att texten bygger på en tes och ett eller flera argument. Hur många du behöver beror på uppgiften och textens längd, så följ de instruktioner du får.
Måste man ha med ett motargument?
Det är inget krav för att en text ska räknas som argumenterande, men ett väl bemött motargument kan stärka den. Skolverkets material konstaterar att argument mot tesen ibland förekommer och då oftast bemöts, och Mittuniversitetet råder dig att bemöta de motargument som kan förväntas komma.
Vad är skillnaden mellan en argumenterande text och en debattartikel?
Debattartikeln är en sorts argumenterande text. Argumenterande text är det bredare begreppet och omfattar också till exempel insändare, recensioner, reklam och politiska uttalanden enligt Skolverkets material.
Hur avslutar man en argumenterande text?
Sammanfatta argumenten och upprepa din ståndpunkt, så som Mittuniversitetets skrivråd beskriver det. Avslutningen ska knyta ihop det du redan har sagt, eller med Mittuniversitetets ord: knyt ihop säcken.
