Kort svar: En beteendevetare är någon som har läst beteendevetenskap på högskolan, till exempel ett treårigt program om 180 högskolepoäng som leder till en kandidatexamen i psykologi, pedagogik, sociologi eller socialpsykologi. Beteendevetare är inget legitimationsyrke och det finns ingen särskild beteendevetarexamen, så titeln beskriver en utbildningsbakgrund snarare än ett bestämt jobb.
Uppsala universitet uttrycker det som att beteendevetare är "ett samlingsnamn för många olika yrken" där det krävs kunskap om hur människor fungerar i sociala sammanhang. Det gör yrket brett, men också lite svårt att greppa när du ska välja utbildning. Här går vi igenom vad programmet innehåller, vilka jobb det kan leda till och hur det skiljer sig från psykolog och socionom.
Vad titeln beteendevetare betyder
De yrken som kräver legitimation räknas upp i patientsäkerhetslagen (2010:659). Där finns 22 yrken, bland annat psykolog, psykoterapeut och hälso- och sjukvårdskurator. Beteendevetare finns inte med. Det betyder att titeln inte är skyddad på samma sätt som till exempel psykolog, där lagen säger att titeln bara får användas av den som har legitimation eller gör föreskriven praktisk tjänstgöring.
Det finns inte heller någon examen som heter beteendevetarexamen i examensordningen i högskoleförordningen. Programmen i exemplen nedan leder i stället till en generell kandidatexamen med ett huvudområde. Därför är det huvudområdet, och de kurser du väljer, som visar vad du faktiskt kan.
Så ser beteendevetarprogrammet ut
Upplägget varierar mellan lärosäten. Två exempel visar hur olika det kan se ut:
| Uppsala universitet | Karlstads universitet | |
|---|---|---|
| Program | Beteendevetenskapligt kandidatprogram | Beteendevetenskapligt program |
| Omfattning | 180 hp | 180 hp, sex terminer på heltid |
| Examen | Filosofie kandidatexamen | Kandidatexamen (generell examen) |
| Huvudområde | Pedagogik, psykologi eller socialpsykologi | Sociologi (105 obligatoriska hp) |
| Övrigt innehåll | Basblock om 90 hp i psykologi, sociologi och socialpsykologi samt pedagogik, därefter fördjupning i valt huvudområde och en ämnesgemensam termin i utvärdering | Psykologi 22,5 hp, socialpsykologi 15 hp, genusvetenskap 7,5 hp, valfri termin, självständigt arbete 15 hp |
| Särskild behörighet | Matematik 2a, 2b eller 2c och Samhällskunskap 1b (eller 1a1 + 1a2) vid båda lärosätena | |
I Karlstad är termin fem valfri och kan användas till praktik, kurser på ett annat lärosäte eller studier utomlands. Där läser alla också två metodkurser och gör ett mindre vetenskapligt arbete redan första året. Den sortens detaljer står i programmets utbildningsplan, och det lönar sig att läsa den innan du söker. Är du osäker på vad poängen betyder finns en förklaring i guiden om högskolepoäng.
Jobb efter utbildningen
Eftersom titeln är bred finns det ingen enskild yrkesroll som alla beteendevetare hamnar i. Karlstads universitet nämner i sin utbildningsplan bland annat dessa roller för den som tar examen:
- organisations- eller verksamhetsutvecklare
- analytiker eller strateg
- handläggare
- processledare eller projektledare
Samma utbildningsplan nämner områden som rekrytering, kommunikation, offentlig förvaltning, rehabiliterings- och behandlingsarbete, brottsförebyggande arbete och kriminalvård. Uppsala universitet beskriver att beteendevetare finns "inom alla arbetsmarknadens sektorer" och arbetar nära samma områden som socionomer och personalvetare, men ur ett annat perspektiv.
Uppsala universitet är också öppet med en nackdel: som nyutexaminerad kan det vara svårt att få drömjobbet direkt, och arbetsmarknaden beskrivs som "väldigt konjunkturkänslig". Universitetet föreslår att bredda sig med ämnen som juridik, företagsekonomi eller informatik, eller att läsa vidare på masternivå.
Någon officiell lönestatistik för titeln beteendevetare har vi inte hittat, vilket hänger ihop med att titeln täcker många olika yrken. Lönen beror därför på vilken roll du får, inte på titeln.
