Kort svar: Grundläggande behörighet är det förkunskapskrav som gäller för all högskoleutbildning på grundnivå, och kraven är desamma oavsett vilken utbildning du söker. Det vanligaste sättet att uppfylla det är en högskoleförberedande gymnasieexamen, men det går också med en yrkesexamen plus vissa ämnen, via folkhögskola, med en utländsk gymnasieutbildning eller genom reell kompetens. Högskoleprovet ger däremot aldrig behörighet.
Begreppet dyker upp överallt på antagning.se, ofta tillsammans med särskild behörighet. Här reder vi ut vad som faktiskt krävs, vilka vägar som finns, vad som inte räcker och var högskoleprovet kommer in i bilden.
Vad grundläggande behörighet betyder
Enligt 7 kap. 5 § i högskoleförordningen handlar grundläggande behörighet inte om ett visst betyg, utan om att du har de kompetenser som behövs för att klara högskolestudier. Förordningen räknar upp sex stycken:
- kunskaper i svenska och engelska
- ett vetenskapligt förhållningssätt
- förmåga att belysa frågor ur flera perspektiv
- problemlösningsförmåga
- förmåga att dra slutsatser och argumentera för dem
- övrig kompetens som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen
I praktiken visar de flesta att de har kompetenserna med ett betygsdokument. Förordningen säger nämligen att en sökande ska anses ha dem i vissa fall, till exempel med en högskoleförberedande examen. Listan blir viktig först när du saknar de formella meriterna och vill visa samma sak på annat sätt.
Så får du grundläggande behörighet
Vad som krävs beror på när du gick ut och vilken utbildningsbakgrund du har. Tabellen sammanfattar de vanligaste vägarna enligt antagning.se och UHR. Lägsta godkända betyg är E.
| Din bakgrund |
Det här krävs |
| Högskoleförberedande program (gymnasiet eller komvux) | Examen från programmet räcker |
| Yrkesexamen, gymnasieexamen 2014 och framåt | Godkänt i svenska 2 och 3 (eller svenska som andraspråk 2 och 3) och engelska 6 |
| Yrkesexamen med ämnesbetyg (Gy25) | Godkänt i svenska eller svenska som andraspråk nivå 3 och engelska nivå 2 |
| Folkhögskola | Behörighetsintyg från Allmän kurs, tillräckligt lång studietid och vissa ämnen (se nedan) |
| Utländsk gymnasieutbildning | Avslutad och universitetsförberedande i landet, plus tillräckliga kunskaper i svenska och engelska samt matematik nivå 1a, 1b eller 1c |
| Ingen av ovanstående | Reell kompetens: högskolan bedömer om du har kompetenserna ändå |
Saknar du svenska eller engelska i din yrkesexamen kan du komplettera kurserna i efterhand, till exempel på komvux eller folkhögskola. De första gymnasieeleverna med en fullständig examen med ämnesbetyg (Gy25) går ut våren 2028, men den som läser på komvux kan redan ha nivåer enligt det nya systemet.
För folkhögskolan finns ett innehållskrav. Du behöver ha svenska eller svenska som andraspråk nivå 3, engelska nivå 2, matematik nivå 1a, 1b eller 1c, historia nivå 1a1, naturkunskap nivå 1a1, religionskunskap nivå 1 och samhällskunskap nivå 1a1, eller motsvarande Gy11-kurser. Hur länge du måste läsa kan folkhögskolan svara på.
För utländsk utbildning gäller två undantag från mattekravet: du behöver inte visa matematik om gymnasieutbildningen avslutades före 2010, eller om den kommer från Danmark, Finland, Norge eller Island.
Det här räcker inte
Två dokument förväxlas ofta med en examen. Antagning.se är tydlig: varken studiebevis eller gymnasieintyg ger grundläggande behörighet. Har du ett av dem är rådet att kontakta komvux och se vad du behöver komplettera för att få en gymnasieexamen.
En annan vanlig överraskning: går du sista året på gymnasiet står du som obehörig tills examen har kommit in till antagningen. Det är normalt: antagningen kan bedöma behörigheten först när examen har kommit in.
Nästa lager: särskild behörighet
Grundläggande behörighet är golvet. Många utbildningar kräver dessutom särskild behörighet, alltså kunskaper i vissa ämnen på en viss nivå. En ingenjörsutbildning kräver till exempel djupa kunskaper i naturvetenskapliga ämnen. Enligt högskoleförordningen ska kraven vara helt nödvändiga för att du ska klara utbildningen. Vilka ämnen som gäller ser du under rubriken "Förkunskapskrav" när du söker fram utbildningen på antagning.se.
Har du läst äldre texter har du kanske stött på ordet områdesbehörighet, med koder som A1 och A6. Det begreppet togs bort från och med antagningen till sommarkurser 2022. Sedan dess används bara "särskild behörighet", och kraven anges per utbildning.
Ett sätt att hålla isär nivåerna: grundläggande behörighet avgör om du kan antas till högskolan över huvud taget, särskild behörighet avgör om du kan antas till just den utbildningen, och först därefter kommer urvalet.
Så passar högskoleprovet in
Här är det lätt att blanda ihop begreppen. Högskoleprovet är ett urvalsinstrument, inte en väg till behörighet. Antagning.se svarar kort på frågan om man kan bli behörig på provet: nej, provresultatet ger ingen behörighet, och den som inte är behörig prövas inte alls i provurvalet.
När du väl är behörig kan provet däremot göra stor skillnad. Enligt högskoleförordningen 7 kap. 13 § ska som huvudregel minst en tredjedel av platserna fördelas efter resultat på högskoleprovet när det finns fler behöriga sökande än platser. Det bästa giltiga resultatet räknas, och ett resultat gäller till och med utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provet. Mer om hur de två urvalsgrupperna samspelar finns i högskoleprovet vs betyg och i hur länge högskoleprovet är giltigt.
Siktar du på höstterminen 2027 är tidslinjen ungefär så här: anmälan till vårprovet 2027 är öppen 7–14 januari 2027, provet skrivs lördag 10 april 2027, och anmälan till utbildningarna på antagning.se öppnar 15 mars och stänger 15 april 2027. Kolla behörigheten först, sedan vilka program ditt resultat kan räcka till med vad kan jag söka.
Checklista innan du anmäler dig
- Ta reda på vilken betygstyp du har: gymnasieexamen, ämnesbetyg (Gy25), slutbetyg, folkhögskoleintyg eller utländsk examen.
- Har du yrkesexamen: kontrollera svenska och engelska på rätt nivå.
- Läs förkunskapskraven för varje utbildning du vill söka, så att den särskilda behörigheten också stämmer.
- Saknar du något: planera kompletteringen på komvux eller folkhögskola i god tid, eller undersök reell kompetens.
- Vill du konkurrera med fler än dina betyg: anmäl dig till högskoleprovet.
Behörigheten fixar du med betyg. Konkurrensen i provurvalet kan du träna på redan nu. Börja gärna med en gratis quiz och se vilka delprov du behöver lägga mest tid på.
Vanliga frågor om grundläggande behörighet
Kan jag bli behörig genom att skriva högskoleprovet?
Nej. Provresultatet ger ingen behörighet. Du måste vara behörig på annat sätt, och först då kan resultatet användas i provurvalet.
Räcker en yrkesexamen för att bli behörig till högskolan?
Bara om du också har godkänt i svenska 2 och 3 (eller svenska som andraspråk 2 och 3) och engelska 6, eller motsvarande nivåer i Gy25. Saknas kurserna kan du komplettera dem på komvux eller folkhögskola.
Ger ett studiebevis från gymnasiet grundläggande behörighet?
Nej, varken studiebevis eller gymnasieintyg ger grundläggande behörighet. Du behöver en gymnasieexamen eller någon av de andra vägarna.
Vad är skillnaden mellan grundläggande och särskild behörighet?
Grundläggande behörighet krävs till all utbildning på grundnivå och är densamma för alla sådana utbildningar. Särskild behörighet är de extra ämneskrav som en viss utbildning har, till exempel naturvetenskapliga ämnen för en ingenjörsutbildning.
Finns områdesbehörighet kvar?
Nej. Områdesbehörigheterna togs bort från och med antagningen till sommarkurser 2022. I dag anges bara särskild behörighet för varje utbildning.
Kan jag få grundläggande behörighet utan gymnasiebetyg?
Ja. Det går via folkhögskolans Allmän kurs, med en avslutad utländsk gymnasieutbildning eller genom reell kompetens. Vid reell kompetens bedömer högskolan om du har de kompetenser som krävs, till exempel genom arbete eller andra studier. Det ger behörighet men inget meritvärde, så i urvalet blir högskoleprovet extra viktigt.
