Kort svar: Folkhögskola är en frivillig form av vuxenutbildning för dig som är 18 år eller äldre. Läser du allmän kurs kan du få grundläggande behörighet till högskolan, och när du sedan söker konkurrerar du med ett studieomdöme i en egen urvalsgrupp, folkhögskolegruppen (BF). Undervisningen är avgiftsfri, och på gymnasienivå kan du få studiemedel från CSN från och med höstterminen det år du fyller 20. Högskoleprovet ger ingen behörighet, men det ger dig en andra urvalsgrupp att konkurrera i.
Vad folkhögskola är
Det finns 152 folkhögskolor i Sverige. De drivs av folkrörelser, organisationer eller regioner och finansieras främst med statliga och regionala bidrag, där Folkbildningsrådet fördelar statsbidraget. Det finns ingen centralt styrd läroplan som på gymnasiet eller komvux. Varje skola bestämmer själv vilka kurser den ger och hur undervisningen läggs upp, och du kallas deltagare, inte elev.
Åldersgränsen för de längre kurserna är oftast 18 år, och då får du söka om du fyller 18 samma år som kursen startar. Vissa yrkesutbildningar har en högre åldersgräns. Det finns ingen övre åldersgräns. Kurserna finns i flera typer: allmän kurs, profilkurser, yrkesutbildningar och korta kurser som sommarkurser.
Allmän kurs och särskild kurs: skillnaden
Profilkurser kallas ibland särskilda kurser. Det är den viktigaste skillnaden att hålla koll på om du vill vidare till högskolan, eftersom bara den ena kurstypen ger behörighet.
| Allmän kurs | Profilkurs (särskild kurs) |
|---|
| Syfte | Komplettera grundskolan eller gymnasiet | Fördjupa ett intresse, till exempel musik, konst, hälsa eller odling |
| Ger behörighet | Ja, grundläggande behörighet | Nej |
| Det du får | Behörighetsintyg och, efter minst ett år, studieomdöme | Studieintyg som kan vara meriterande till vissa utbildningar |
| Längd | 1–3 år på gymnasienivå, 1–2 år på grundskolenivå | Från några veckor till flera år |
| Vem kan söka | Du som saknar grundläggande behörighet | Vuxna från 18 år, vissa kurser har förkunskapskrav |
Så blir du behörig via allmän kurs
För att få grundläggande behörighet via folkhögskolan måste du uppfylla två krav. Omfattningskravet handlar om hur länge du studerat: du måste alltid läsa minst ett år på allmän kurs, och ett läsår är minst 35 veckors heltidsstudier. Tillsammans med tidigare studier eller arbetslivserfarenhet ska det motsvara tre års studier på gymnasienivå. Det går till exempel att kombinera så här:
- tre år på folkhögskola
- två år på folkhögskola och minst ett år på gymnasiet eller komvux
- två år på folkhögskola och minst två års arbetslivserfarenhet efter grundskolan
- ett år på folkhögskola och minst två år på gymnasiet eller komvux
- ett och ett halvt år på folkhögskola och ett och ett halvt år på gymnasiet eller komvux
Innehållskravet handlar om ämnen. Från och med höstterminen 2025 behöver du kunskaper som motsvarar lägst godkänd nivå i svenska eller svenska som andraspråk nivå 1, 2 och 3, engelska nivå 1 och 2, matematik nivå 1a, 1b eller 1c, historia nivå 1a1, naturkunskap nivå 1a1, samhällskunskap nivå 1a1 och religionskunskap nivå 1.
Kräver programmet du drömmer om mer, till exempel matematik nivå 2, kallas det särskild behörighet. Folkhögskolan kan då intyga att du har motsvarande kunskaper, men vilka ämnen som erbjuds skiljer sig mellan skolorna. Fråga innan du söker.
Studieomdöme och folkhögskolegruppen
Folkhögskolan sätter inga betyg i enskilda ämnen. I stället får du ett studieomdöme, en samlad bedömning av din studieförmåga som alla dina lärare gör tillsammans varje år. Det kräver en kurs på minst 35 veckor. Skalan har sju steg:
| Studieomdöme | Betydelse |
|---|
| 4 | Utmärkt studieförmåga |
| 3,5 | Mycket god till utmärkt studieförmåga |
| 3 | Mycket god studieförmåga |
| 2,5 | God till mycket god studieförmåga |
| 2 | God studieförmåga |
| 1,5 | Mindre god till god studieförmåga |
| 1 | Mindre god studieförmåga |
När du söker till högskolan hamnar du i folkhögskolegruppen (BF) och jämförs bara med andra som läst allmän kurs. Enligt högskoleförordningen fördelas platserna i betygsurvalet i förhållande till antalet behöriga sökande i grupperna BI, BII och BF. Därefter flyttas en tredjedel av platserna i BII till BI, men folkhögskolegruppens andel påverkas inte av det.
Räkneexempel (påhittade siffror): ett program har 40 platser i betygsurvalet. 300 behöriga söker i BI, 80 i BII och 4 i BF. Folkhögskolegruppens andel blir 40 × 4 / 384, alltså ungefär 0,42 platser. Uppsala universitet skriver att en för liten urvalsgrupp kan bli helt utan platser och att det ofta gäller sökande med betyg från folkhögskola. Universitetet tipsar om högskoleprovet för att öka chanserna.
Två saker till är bra att veta. Studieomdömet kan inte kombineras med gymnasiebetyg i samma urvalsgrupp, och du kan inte höja ditt betygsmedelvärde från gymnasiet på folkhögskolan. Kompletterar du gymnasiebetyg med studieresultat från folkhögskola räknas den kombinationen enligt högskoleförordningen till BII. I BF är det bara studieomdömet som räknas.
Där kommer högskoleprovet in
Högskoleprovet är ett urvalsinstrument, inte en väg till behörighet. Ett HP-resultat gör dig aldrig behörig, men när du redan är behörig får du konkurrera i HP-gruppen också. Som huvudregel fördelas minst en tredjedel av platserna på grundval av högskoleprovet (högskoleförordningen 7 kap. 13 §), och där spelar det ingen roll om din behörighet kommer från gymnasiet eller folkhögskolan. Ditt bästa giltiga resultat räknas, och ett resultat gäller till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provet. Läs mer om hur grupperna står sig mot varandra i högskoleprovet vs betyg.
Det gör att provet passar bra att skriva under folkhögskoleåren. Nästa tillfälle är vårprovet 2027, lördag 10 april 2027, med anmälan 7–14 januari 2027 på hogskoleprov.nu. Ansökan till höstterminen 2027 på antagning.se öppnar 15 mars 2027 och sista anmälningsdag är 15 april 2027.
Kostnader och studiestöd
Undervisningen på folkhögskola är avgiftsfri. Du betalar däremot själv för sådant som kurslitteratur, studiematerial, studieresor, kopiering och lunch. Bor du på skolans internat betalar du för kost och logi, och priset skiljer sig mellan skolorna. Du ska få information om alla kostnader innan kursen startar.
På grundskole- och gymnasienivå kan du få studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 och studiemedel från och med höstterminen samma år. Är kursen på eftergymnasial nivå kan du i stället få studiemedel. Enligt CSN är studiemedlet för heltidsstudier 2026 ett bidrag på 1 030 kronor och ett lån på 2 368 kronor per vecka, totalt 3 398 kronor. På gymnasienivå kan du få studiemedel i högst 80 eller 120 veckor på heltid, beroende på din tidigare utbildning. Mer om reglerna finns i guiden om studiemedel.
Så söker du till folkhögskola
Du söker direkt till den folkhögskola som ger kursen. Det finns ingen gemensam antagning och inget gemensamt sista ansökningsdatum, så varje kurssida på folkhögskola.nu visar när just den ansökan stänger. Söker du flera kurser skickar du en ansökan till varje skola, och du behöver inte rangordna dem. Det här brukar efterfrågas:
- Ett personligt brev om dig själv och varför du vill gå kursen.
- Dina senaste betyg, så att skolan ser vad du behöver komplettera.
- Arbetsintyg om du har jobbat.
- Personbevis från Skatteverket, på vissa skolor.
- Arbetsprover till exempelvis estetiska kurser.
Många folkhögskolor kallar också till intervju, och vissa kurser har antagningsprov. Vill du hålla igång provträningen under tiden kan du köra ett kort pass på quizet, gratis tre gånger om dagen.
Vanliga frågor om folkhögskola
Kan man bli behörig till högskolan på folkhögskola?
Ja, genom att läsa allmän kurs på gymnasienivå och uppfylla både omfattningskravet och innehållskravet. Du läser minst ett år på allmän kurs, och när kraven är uppfyllda får du ett behörighetsintyg som visar att du har grundläggande behörighet.
Får man betyg på folkhögskola?
Nej, folkhögskolan sätter inga betyg i enskilda ämnen och ger inga gymnasiepoäng. På allmän kurs kan du i stället få ett studieomdöme på en sjugradig skala från 1 till 4, om du läst minst ett år, och ett behörighetsintyg när du uppfyller kraven för grundläggande behörighet. På en profilkurs får du ett intyg.
Kostar det att gå på folkhögskola?
Undervisningen är avgiftsfri, men du betalar själv för till exempel kurslitteratur, material, studieresor och mat. Bor du på internat tillkommer kost och logi, och kostnaden skiljer sig mellan skolor.
Kan man få CSN på folkhögskola?
Ja, enligt folkhogskola.nu ger många utbildningar på folkhögskola rätt till studiestöd från CSN. På grundskole- och gymnasienivå får du studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 och studiemedel med bidrag och lån från och med höstterminen samma år. Är kursen på eftergymnasial nivå kan du i stället få studiemedel.
Behöver jag skriva högskoleprovet om jag går folkhögskola?
Nej, du behöver inte provet för att bli behörig. Det är ändå klokt att skriva det, eftersom folkhögskolegruppen kan vara liten och ett HP-resultat låter dig konkurrera om minst en tredjedel av platserna i en annan urvalsgrupp.
