Kort svar: Ett pronomen är ett ersättningsord som står i stället för, eller framför, ett substantiv: jag, hon, den här, sin, som, vem, någon, varandra. Pronomen har ingen egen fast betydelse. Vad "hon" syftar på avgörs helt av sammanhanget. I den här guiden delar vi in dem i åtta vanliga typer, och många pronomenval diskuteras som språkriktighetsfrågor, till exempel de eller dem och sin eller hans.
Här får du typerna i en tabell med egna exempelmeningar, de regler som Språkrådet faktiskt ger för de svåra fallen, en kort övning och ett ärligt svar på vad pronomen har med högskoleprovet att göra.
Vad är ett pronomen?
Svensk ordbok på svenska.se beskriver pronomen som ord med substantivisk eller adjektivisk funktion, som inte betecknar någon fixerad företeelse utan normalt används som ersättningsord. Ordet kommer från latinets pro, "i stället för", och nomen, "namn". Ett av ordbokens exempel sammanfattar det träffande: pronomen är språkets variabler.
Funktionen syns tydligast i par som de här:
- Substantiviskt: "Den där är min." Pronomenet står ensamt i stället för ett substantiv.
- Adjektiviskt: "Det är min cykel." Pronomenet står framför substantivet, som en bestämning.
Pronomen är en av skolgrammatikens nio ordklasser. Hur de förhåller sig till de övriga åtta finns i guiden till ordklasser.
Pronomenets åtta typer med exempel
Typnamnen och exempelorden följer Svensk ordbok. Meningarna i högerkolumnen är våra egna.
| Typ |
Gör |
Exempelord |
Exempelmening |
| Personliga | pekar ut talaren, mottagaren eller det som talas om | jag, du, han, hon, den, det, vi, ni, de | Hon ringde mig i går. |
| Possessiva | anger ägare | min, din, vår, er | Är det din jacka? |
| Reflexiva | syftar tillbaka på subjektet | sig, sin, sitt, sina | Elin skyndade sig och glömde sin mössa. |
| Reciproka | anger ömsesidighet | varandra | De förhörde varandra på glosorna. |
| Demonstrativa | pekar ut | den här, den där, denna, detta, dessa | Den här boken är bättre än den där. |
| Relativa | inleder en bisats som beskriver ett ord | som, vilken, vilket, vilka, vars | Kursen som jag läser är på distans. |
| Frågepronomen | inleder frågor | vem, vad, vilken | Vem har lånat min laddare? |
| Indefinita | syftar inte på någon bestämd person eller sak | man, någon, ingen, några | Någon har lämnat dörren öppen. |
Frågepronomen kallas också interrogativa pronomen. Indefinita pronomen kallas på svenska obestämda: Svensk ordbok förklarar indefinit som "som inte syftar på någon bestämd person eller sak" och ger man och några som exempel.
Subjektsform och objektsform
Pronomenen är den ordklass där svenskan fortfarande har kvar olika former beroende på ordets roll i satsen. Språkrådet förklarar i sin frågelåda att det är rester av fornsvenskans kasussystem, som försvann från substantiv och adjektiv redan under medeltiden.
- jag och mig, du och dig
- han och honom, hon och henne
- vi och oss, ni och er
- de och dem
Subjektsformen används när pronomenet är subjekt, objektsformen när det är objekt eller står efter en preposition. Vill du repetera vad subjekt och objekt är finns det i guiden till satsdelar. Det mest sökta paret har en egen genomgång: de eller dem.
"Jag såg han" är vanligt i talspråk, men i skrift rekommenderar Språkrådet honom som objektsform: "Jag såg honom".
Sin eller hans: regeln som avgör
Språkrådets grundmönster är kort:
- Syftar ordet på subjektet i samma sats? Använd sin, sitt, sina. "Ali lånade ut sin cykel." Det är Alis egen cykel.
- Syftar ordet på något annat än subjektet? Använd hans, hennes, dess, deras. "Ali lånade ut hans cykel." Nu är det någon annans cykel, till exempel Leos.
- Syftar ordet på subjektet i en annan sats? Då blir det också hans eller hennes. "Ali sa att Leo hade glömt hans jacka" betyder att jackan är Alis. "Ali sa att Leo hade glömt sin jacka" betyder att den är Leos.
Testet är alltså: leta upp subjektet i den sats där pronomenet står. Stämmer det med ägaren blir det sin. Ett undantag är fasta uttryck. "Jag bifogar yttrandet i sin helhet" går bra trots att yttrandet inte är subjekt, eftersom många uppfattar "i sin helhet" som en fast fras som inte böjs.
Fler fall där skribenter tvekar
- Större än jag eller större än mig? Båda är korrekta enligt Språkrådet. Med jag läses än som bisatsinledare ("större än jag är"), med mig som preposition.
- Dess i plural. Språkrådet rekommenderar dess bara när ordet syftar på något i singular: "lagen och dess syfte", men "lagarna och deras syfte".
- Vars i plural. Vars är genitiv av vilken, vilket och vilka, och räknas numera som helt korrekt även i plural: "de kommuner vars befolkning minskar".
- Våran och vårat. Vanligt i tal och i sms, men i standardsvenska rekommenderar Språkrådet vår, vårt, er och ert.
Testa dig själv
Välj rätt form. Svaren står under listan.
- Moa hade glömt (sin / hennes) miniräknare, så hon fick låna Idas.
- Jag gav Karim (sin / hans) mobil.
- Läraren hjälpte (de / dem) med uppsatserna.
- Föreningen och (dess / deras) styrelse träffas i kväll.
- Han är lika lång som (jag / mig).
- Tvillingarna lånar kläder av (sig / varandra).
Svar: 1 sin, eftersom Moa är subjekt och äger miniräknaren. 2 hans, eftersom subjektet är jag och mobilen tillhör Karim. 3 dem, eftersom ordet är objekt till hjälpte. 4 dess, föreningen står i singular. 5 båda går. 6 varandra, eftersom lånet går åt båda hållen.
Pronomen på högskoleprovet
Högskoleprovet frågar aldrig vilken pronomentyp ett ord är. Enligt studera.nu prövar ORD din förmåga att förstå ord och begrepp, MEK samma förmåga i sitt sammanhang och LÄS din förmåga att förstå innehållet i svenska texter. Pronomen är ändå ett verktyg i två av delproven.
LÄS. En sakprosatext är full av ord som pekar bakåt: detta, dessa, den, de. Ett "detta" i början av en mening kan sammanfatta en hel mening eller ett helt resonemang före det. När du är osäker på vad en mening påstår, ta reda på vad varje pronomen syftar på. Upplägget för delprovet finns i översikten över LÄS.
MEK. Står ett pronomen precis före eller efter luckan säger det något om vad som får plats där. "Dessa" kräver plural, "dess" pekar på något i singular. Det avgör sällan uppgiften ensamt, men det kan stryka ett alternativ som inte går ihop grammatiskt. Läs mer i översikten över MEK.
Vanliga frågor
Vad är ett pronomen för något?
Ett ersättningsord som står i stället för eller framför ett substantiv, till exempel jag, hon, den här, sin och någon. Det har ingen fast betydelse utan får den från sammanhanget.
Vilka typer av pronomen finns det?
Personliga, possessiva, reflexiva, reciproka, demonstrativa, relativa, interrogativa (frågepronomen) och indefinita (obestämda) pronomen.
När ska man skriva sin och när ska man skriva hans?
Sin när ägaren är subjekt i samma sats som pronomenet. Hans, hennes, dess eller deras när ägaren är något annat i satsen eller subjekt i en annan sats.
Är varandra ett pronomen?
Ja. Svensk ordbok anger varandra som pronomen och kallar det ett reciprokt pronomen, alltså ett pronomen som uttrycker ömsesidighet.
Heter det större än jag eller större än mig?
Båda är korrekta. Språkrådet påpekar att bruket har varierat i många hundra år och att båda varianterna har stor spridning i både tal och skrift.
Nästa steg
Pronomenens syftning tränar du bäst i riktiga meningar. Gör ett gratis MEK-quiz och lägg märke till vilka luckor som avgörs av ett pronomen intill. Vill du se hur ord som de och dem fungerar i längre texter kan du fortsätta med guiden till de eller dem.
