De eller dem? Regeln, testet och de svåra fallen

De är subjektsform och dem är objektsform. Skriv de när ordet är den som gör något, och dem när ordet är den som något görs med, eller när det står efter en preposition. Det snabbaste testet är att byta mot vi och oss: där du skulle säga vi skriver du de, och där du skulle säga oss skriver du dem. Vi kom i tid, alltså de kom i tid. Hon såg oss, alltså hon såg dem.

Resten av den här guiden går igenom regeln, de tre fall där även vana skribenter tvekar, vad Språkrådet säger om dom i skrift, tio exempelmeningar och ett självtest med åtta meningar.

De eller dem: grundregeln

Språkrådet, som är en del av Institutet för språk och folkminnen, sammanfattar mönstret i sin frågelåda: de används som subjekt eller som bestämd artikel i plural, och dem används som objekt eller efter preposition. Exempelmeningarna i tabellen bygger på Språkrådets egna.

De och dem är personliga pronomen. Pronomen är den ordklass där svenskan fortfarande har olika former beroende på ordets roll i satsen. Samma mönster finns i jag och mig, vi och oss, han och honom.

Testet: byt mot vi och oss

Du behöver inte kunna satsdelar för att välja rätt. Språkrådets råd är att byta ut de eller dem mot vi eller oss:

1. Går det att säga vi? Skriv de. "Vi skjutsade henne" blir "de skjutsade henne".
2. Går det att säga oss? Skriv dem. "Hon skjutsade oss" blir "hon skjutsade dem".
3. Fungerar varken vi eller oss? Då är det troligen den bestämda artikeln, och den heter alltid de. "De snälla lärarna" kan inte bli "vi snälla lärarna" i samma mening.

En variant är att översätta till engelska. Språkrådet påpekar att en del känner sig säkrare i valet mellan the, they och them: they motsvarar de, them motsvarar dem och the motsvarar artikeln de. Och om du trots allt måste gissa: välj de. Enligt Språkrådet är chansen att det blir rätt större då, eftersom de är vanligare än dem.

De tre svåra fallen

De som eller dem som?

Det här är det första av de tre fall som Språkrådet tar upp. Språkrådet delar upp det så här:

• Subjekt i huvudsatsen: de. "De som undervisar skjutsade oss hem."
• Objekt eller efter preposition, följt av en som-sats: båda går. "Hon skjutsade de som undervisar" och "Hon skjutsade dem som undervisar" är båda godtagbara. Dem följer grundmönstret. De går att försvara eftersom ordet samtidigt är subjekt i som-satsen: de undervisar.
• Objekt även i som-satsen: dem. "Hon skjutsade dem som hon gillade." Här rekommenderar Språkrådet dem, eftersom ordet är objekt i båda satserna: hon gillade dem.

Om meningen "Jag gillar de som sjunger" eller "Jag gillar dem som sjunger" skriver Språkrådet i ett eget svar att man kan skriva på båda sätten. Vill du vara säker på att texten inte sticker ut är rådet att hålla dig till dem som objekt och efter preposition.

Omvänd ordföljd: Dem känner jag

När objektet flyttas fram i meningen, eller när meningen är en fråga, hamnar orden på ovana platser. Platsen före verbet förknippas gärna med subjektet, och då blir det lätt fel. Språkrådet rekommenderar att du följer grundmönstret: "Dem skjutsade vi", eftersom den raka ordföljden är "vi skjutsade dem", och "Vilka skjutsade de?", eftersom den raka ordföljden är "de skjutsade några". Lös upp meningen till rak ordföljd, och gör sedan testet med vi och oss.

De här, de där, de flesta

Framför ett substantiv eller i uttryck som de här, de där och de flesta är de en bestämd artikel, inte ett pronomen, och artikeln böjs inte. Det heter "de här lärarna skjutsade oss", inte "dem här lärarna". Det gäller även när hela frasen är objekt: "Hon skjutsade de snälla lärarna."

Tio exempelmeningar med förklaring

Får man skriva dom?

Dom är en enhetsform som kan vara både subjekt och objekt. Den som skriver dom slipper alltså välja. Men Språkrådets rekommendation är tydlig: i standardsvenskan rekommenderas de och dem, som uppfattas som de neutrala formerna. Till standardsvenskan räknar Språkrådet bland annat myndighetstexter, massmedier, jobbansökningar och det skriftspråk som i allmänhet används i arbetslivet.

Dom förekommer ändå i skrift, enligt Språkrådet framför allt i personligare texter med en tydlig avsändare, där det kan markera närhet eller ett vardagligare språk, och i repliker som ska återge tal. I ett sms till en vän kan dom alltså passa bra. I en uppsats, en jobbansökan eller en rapport skriver du de och dem.

Ett specialfall är uttrycket vi och de, när det beskriver en mentalitet som delar upp människor i två grupper. (I en vanlig mening följer båda orden grundregeln: läraren hjälpte oss och dem.) Språkrådet rekommenderar "vi och de" eller det vardagligare "vi och dom", men inte "vi och dem", eftersom två samordnade pronomen normalt har samma form.

Varför är det så svårt?

Svårigheten är en rest av ett äldre språk. Den svenska som talades under vikingatid och medeltid hade enligt Språkrådet ett kasussystem som liknade dagens tyska, där substantiv, adjektiv och pronomen böjdes efter sin roll i satsen. För substantiv och adjektiv löstes systemet upp redan under medeltiden, men hos pronomenen lever rester kvar. Att vi skriver de som subjekt och dem som objekt är en sådan rest. Språkrådet påpekar att dagens vacklan kan ses som de sista stegen i en månghundraårig process.

Självtest: de eller dem?

1. ___ har redan gått hem.
2. Läraren gav ___ en ny uppgift.
3. ___ här uppgifterna är svårast.
4. Jag har inte hört från ___ på länge.
5. ___ som anmälde sig i tid fick plats.
6. ___ bjöd vi inte.
7. Vad tycker ___ om förslaget?
8. Jag litar på ___ som säger vad de tycker.

Facit: 1 De (vi har gått hem). 2 dem (gav oss). 3 De (artikel). 4 dem (från oss). 5 De (subjekt i huvudsatsen). 6 Dem (vi bjöd inte dem). 7 de (de tycker något). 8 de eller dem. Ordet står efter en preposition men är subjekt i som-satsen, så båda går.

De och dem på högskoleprovet

Högskoleprovet har inget delprov i grammatik, och ingen uppgift ber dig välja mellan de och dem. Nyttan är indirekt. På LÄS och MEK behöver du hålla reda på vem eller vad ett pronomen syftar på, och formen är en ledtråd: de är den som gör något, dem den som något görs med. I långa meningar med omvänd ordföljd är det skillnaden mellan att förstå vem som gjorde vad och att gissa. Samma noggrannhet gäller småorden som binder ihop satserna, som vi går igenom i guiden till sambandsord.

Texterna du möter på provet följer samma mönster. I en mening som "Resultatet skickas till dem som har anmält sig" står dem efter en preposition. Och i en mening som "Forskarna hittade växter som liknar de som i dag bara finns på ängar" är de subjekt i som-satsen, vilket enligt Språkrådet också går bra, även om dem är det säkra valet.

Vanliga frågor

När använder man de och när använder man dem?

De används som subjekt och som bestämd artikel i plural. Dem används som objekt och efter preposition. Byt mot vi och oss om du är osäker: vi motsvarar de, oss motsvarar dem.

Heter det de som eller dem som?

Som subjekt i huvudsatsen heter det de som. Som objekt eller efter preposition går enligt Språkrådet både de som och dem som, utom när ordet är objekt även i som-satsen. Då rekommenderas dem.

Får man skriva dom i stället för de och dem?

I vardagliga, personliga texter och i repliker förekommer dom. I standardsvenska, till exempel i jobbansökningar, myndighetstexter och massmedier, rekommenderar Språkrådet de och dem.

Heter det de här eller dem här?

Det heter de här. Framför ett substantiv och i uttrycken de här och de där är de en bestämd artikel, och den böjs inte.

Vad ska jag välja om jag inte kan avgöra?

Välj de. Språkrådet påpekar att chansen att det blir rätt är större då, eftersom de är vanligare än dem.

Testas de och dem på högskoleprovet?

Nej, inte direkt. Men på LÄS och MEK behöver du förstå vem ett pronomen syftar på, och där hjälper det att veta att de är subjekt och dem objekt.

Nästa steg

Regeln sätter sig när du använder den medvetet i det du skriver. Läsförståelsen kräver mer träning. Träna gratis på högskoleprovets verbala delar och stanna vid varje pronomen du tvekar på: vem syftar det på? Hur LÄS-delen är upplagd står i översikten över LÄS.