HP-spelet
Svenska·6 min läsning

Krönika: vad det är, kännetecken och hur du skriver en

Vad är en krönika? Kännetecken, skillnaden mot debattartikel, kåseri och ledare, ett eget exempel med analys och hur du skriver en krönika.

HP-spelet Team
Krönika: vad det är, kännetecken och hur du skriver en

Kort svar: En krönika är en kortare, personligt hållen tidningstext där en skribent, krönikören, för fram egna tankar och åsikter om ett aktuellt ämne. Den skiljer sig från en nyhetsartikel genom att skribenten är synlig och tar ställning, och från en debattartikel genom att den är mer personlig och inte behöver följa debattartikelns mönster med tes, argument och motargument. Krönikan räknas till de argumenterande tidningstexterna.

Skolverkets genrebeskrivning sammanfattar det så här: krönikan är ”en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne”. Svensk ordbok har en liknande betydelse: ”personligt hållen text om aktuellt problem”, ofta i press eller etermedier.

Ordet krönika förr och nu

Den som slår upp ordet hittar först en äldre betydelse. Institutet för språk och folkminnen (Isof) förklarar att krönika betyder ”berättelse om händelser i tidsföljd”, att ordet funnits i svenskan sedan medeltiden och att det ytterst kommer från grekiskan, bildat till khronos, tid. Nationalencyklopedin beskriver den historiska krönikan som en framställning där det sammanhållande bandet är de skildrade händelsernas tidsföljd.

Isof påpekar att alla krönikor inte håller hårt på den kronologiska ordningen, men att tidsföljden finns i ordets grundbetydelse. Isof nämner också att pressen har årskrönikor, dagskrönikor och skvallerkrönikor. Den här artikeln handlar om den betydelse som Svensk ordbok anger som ”personligt hållen text om aktuellt problem”, alltså åsiktstexten. Den som skriver krönikor kallas krönikör, enligt Svensk ordbok en person som skriver krönikor, särskilt i pressen.

Krönikans kännetecken

Skolverket beskriver krönikans byggstenar utifrån en vetenskapskrönika av journalisten Karin Bojs. Punkterna nedan följer den beskrivningen.

En förvånad lerfigur lyfter på en soffdyna och hittar en hoprullad vit laddsladd under den
  • Rubrik och brödtext. Enligt Skolverket består krönikan i de flesta fall av en rubrik och brödtext, och bara i sällsynta fall finns en ingress. Rubriken ska vara slagkraftig och kan vara personlig, poetisk eller resonerande.
  • En snabb inledning. Skribenten bör leda in läsaren i ämnet snabbt, och ofta behövs en bakgrund till varför texten skrivs. Skolverket noterar att det är vanligt att krönikörer använder en tydlig bild för att sätta in läsaren i sammanhanget.
  • En åsikt som argumenteras för. Skolverket skriver att de flesta krönikor innehåller någon typ av åsikt och att krönikören därför bör argumentera för den.
  • Ett synligt jag. Meningen med en krönika är att höra en persons tankar, så krönikören ska vara både synlig och personlig. Samtidigt ska texten rikta sig utåt, och Skolverket rekommenderar att växla mellan det personliga och det allmänna.
  • En personlig stil men ett tydligt språk. Språket hör ihop med krönikörens stil, men texten ska kunna läsas av en bred allmänhet, så fakta förmedlas enkelt.
  • Referenser i löpande text. Eftersom krönikan ofta tar upp ett aktuellt ämne brukar krönikören hänvisa till andra texter och händelser, kort och direkt i den löpande texten.
  • Ett avslut med verkan. Krönikan kan sluta med en slutsats, en uppmaning till läsarna eller en återkoppling till början.

Krönika, debattartikel, kåseri och ledare

Flera tidningstexter innehåller åsikter. Tabellen visar hur källorna skiljer dem åt.

TexttypAvsändareTon och formKälla
KrönikaEn krönikör, enligt Skolverket ofta journalist men även författare, forskare, kändisar och samhällsdebattörerPersonlig, synligt jag, i de flesta fall bara rubrik och brödtextSkolverket
DebattartikelEnligt Skolverket ofta personer med stor sakkunskap eller stort engagemangMindre personlig och mer saklig än krönikan; tes, argument, bemötta motargument, tesen upprepas och läsaren uppmanas till handlingSkolverket
KåseriEn kåsör, enligt Svensk ordbok gärna under signaturLättsamt, talspråksliknande framställningssättNE, Svensk ordbok
LedareTidningen själv, vanligen osigneradUttrycker publikationens åsikt i en aktuell frågaNE

En skillnad som är bra att hålla isär är den mellan krönika och debattartikel. Skolverket skriver uttryckligen att debattartikeln, ”till skillnad från andra argumenterande tidningstexter som exempelvis krönikan och insändaren”, är mindre personlig och mer saklig. Båda vill alltså övertyga, men debattartikeln gör det med en tydlig tes och sakliga argument i en ordning som de flesta debattartiklar följer, medan krönikan kan börja med en scen ur skribentens vardag och låta åsikten växa fram. Själva argumentationstekniken, med tes, argument och motargument, går vi igenom i artikeln om argumenterande text.

HP-spelet maskot

Snabbtest: Hur redo är du för HP?

Riktiga HP-frågor från fem olika delprov. Se hur du ligger till på under 2 minuter.

ORDOrdförståelse
MEKMeningsk.
KVAKvantitativ
XYZMatematik
NOGLogik

Helt gratis, tar under 2 minuter

Så skriver du en krönika

Skolverkets arbetsgång har sex steg: välj ämne och fundera över synvinkeln, tänk på mottagaren, samla material, be om respons på vägen, skriv texten och bearbeta den efter respons. Här är ett eget exempel på hur det kan se ut i färdig form.

Laddaren som försvann

I måndags glömde jag laddaren hemma. Klockan tio hade mobilen dött, och för första gången på flera år satt jag en hel lunchrast utan skärm. Jag tittade på folk. Jag hörde vad kompisarna faktiskt pratade om. Jag blev, ärligt talat, lite uttråkad, och sedan märkte jag att det var just det jag hade saknat.

Vi pratar mycket om skärmtid som ett problem att lösa med appar som räknar minuter. Men jag tror att det vi har tappat inte är tid, utan tristess. Det är i tristessen som tankarna hinner gå klart. När vår skola föreslog att samla in telefonerna blev det protester i klassen, och jag förstår dem. Ändå tror jag att en lunchrast i veckan utan mobil skulle ge mer än ännu en app.

På tisdagen hade jag laddaren med mig. Jag lät den ligga kvar i väskan.

Så här fungerar exemplet, punkt för punkt:

  1. Inledningen är en konkret scen ur skribentens vardag, vilket ger läsaren en bild direkt.
  2. Jaget är synligt (”jag tittade på folk”, ”ärligt talat”), vilket hör till genren.
  3. Åsikten kommer i andra stycket: det vi har tappat är tristess, inte tid. Den formuleras som en personlig övertygelse, ”jag tror”, och inte som en strikt tes med numrerade argument.
  4. Växlingen mellan det personliga (laddaren) och det allmänna (skolor och appar) gör att texten riktar sig utåt.
  5. Avslutningen knyter an till början, ett av de avslut Skolverket nämner.

Lägg också märke till vad exemplet inte gör. Det ger inget belägg för att tristess hjälper tankarna att gå klart, utan låter skribentens erfarenhet och röst bära påståendet. I en debattartikel hade det inte räckt: där ska argumenten enligt Skolverket underbyggas med sakkunskap som är trovärdig och relevant. Att en krönika övertygar genom avsändarens person och upplevelser är ett exempel på ethos och pathos i praktiken.

Så kommer det på högskoleprovet

Inget delprov på högskoleprovet handlar om texttyper. Enligt anvisningarna för den verbala delen består LÄS av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd, och uppgifterna ska lösas med ledning av informationen i respektive text. Anvisningarna anger inte vilka genrer texterna hämtas ur.

Genrekunskapen hjälper ändå när du läser en åsiktstext. I en personligt hållen text behöver du hålla isär vad skribenten påstår som fakta och vad som är skribentens värdering, eftersom ett svarsförslag kan stämma med det ena men inte det andra. Om texten dessutom säger motsatsen till vad den menar behöver du känna igen ironi. Orden krönikör, kåsör och kåseri är också bra att kunna i ordförrådet. Vill du träna ord i korta pass kan du köra ett ORD-quiz.

Vanliga frågor om krönikor

Vad är skillnaden mellan en krönika och en debattartikel?

En krönika är personlig och har ett synligt jag, medan en debattartikel enligt Skolverket är mindre personlig och mer saklig. Enligt Skolverket följer de flesta debattartiklar en övergripande struktur med tes, argument och en avslutning där tesen upprepas, och i många bemöts också motargument. Krönikan har en friare form.

Får man skriva jag i en krönika?

Ja. Skolverket skriver att meningen med en krönika är att höra en persons tankar och åsikter, och att krönikören därför bör vara både synlig och personlig i texten. Texten ska ändå rikta sig utåt mot en läsare.

Är en krönika en argumenterande text?

Ja, i Skolverkets beskrivning räknas krönikan till de argumenterande tidningstexterna, tillsammans med till exempel insändaren och debattartikeln. Skolverket skriver att de flesta krönikor innehåller någon typ av åsikt som krönikören argumenterar för.

Vad kallas den som skriver krönikor?

Den som skriver krönikor kallas krönikör. Svensk ordbok anger att ordet särskilt gäller den som skriver krönikor i pressen, men att det också kan syfta på en äldre typ av historieskrivare.

Varifrån kommer ordet krönika?

Ordet kommer ytterst från grekiskan och är bildat till khronos, som betyder tid. Enligt Isof har det funnits i svenskan sedan medeltiden och betyder i grunden berättelse om händelser i tidsföljd.

Källor: Skolverket, krönika, Skolverket, debattartikel och Isof:s frågelåda om ordet krönika.

#svenska#texttyper#skrivande#läsförståelse

Redo att testa dina kunskaper?

Omsätt det du lärt dig i praktiken med vårt intelligenta quiz-system.