Kort svar: En fristående kurs är en högskolekurs som du söker och läser på egen hand, utanför ett program. I stället för att lärosätet bestämmer vilka kurser du läser och i vilken ordning, väljer du själv. Du söker fristående kurser på antagning.se precis som program, och du kan kombinera kurser till en examen. Enligt UHR är det ingen skillnad mellan en examen som består av fristående kurser och en examen som bygger på ett program.
Här går vi igenom skillnaden mot program, hur du söker och prioriterar, hur urvalet fungerar (och var högskoleprovet kommer in), hur du bygger en examen av kurser och vad som gäller för studiemedel.
Fristående kurs eller program
Alla högskoleutbildningar består av kurser. Skillnaden är vem som sätter ihop dem. UHR beskriver det på studera.nu under kurs eller program, och i korthet ser det ut så här:
Kurserna kan vara allt från några veckor långa till ett helt år, och oftast läser du en kurs i taget i stället för flera ämnen parallellt som på gymnasiet.
Så söker du en fristående kurs
Kurser och program söks i samma anmälan på antagning.se. Några regler som är bra att kunna:
- Max 12 utbildningar. Till höst- och vårterminen kan du söka högst 12 utbildningar. Efter andra urvalet utökas det till 20, för att du ska kunna göra sena anmälningar.
- Ordningen avgör. Antagningen utgår från att det du satt överst är det du helst vill läsa.
- Taket är 45 hp per termin. En termins heltidsstudier är 30 hp, men du kan bli antagen till högst 45 hp. När du når taket stryks alla lägre prioriterade val.
Exempel på hur taket slår. Du söker en kurs på 30 hp i första hand, en kvällskurs på 7,5 hp i andra hand och en distanskurs på 15 hp i tredje hand. Kommer du in på de två första har du 37,5 hp. Distanskursen skulle ta dig till 52,5 hp, alltså över 45, så den stryks även om du hade kommit in. Kommer du däremot inte in på kvällskursen blir det 30 + 15 = 45 hp, och då ryms distanskursen. Det är därför antagning.se betonar ordningen så hårt.
Sista anmälningsdag till vårterminen 2027 var den 15 oktober 2026, och antagningsbeskedet kommer den 9 december 2026. Har du missat den går det att göra sen anmälan till många utbildningar, men inte alla. Det syns på antagning.se genom en Lägg till-knapp vid kursen. Sena anmälningar behandlas efter dem som sökte i tid, och bara om det finns platser kvar. Mer om det i guiden om sen anmälan. Till hösten 2027 öppnar anmälan den 15 mars 2027 och sista anmälningsdag är 15 april 2027.
Behörighet och urval, och var HP kommer in
För att kunna antas till en kurs måste du vara behörig. Det betyder grundläggande behörighet och, för många kurser, särskild behörighet i form av vissa gymnasiekurser eller tidigare högskolekurser. Högskoleprovet ger aldrig behörighet. Det är ett urvalsinstrument som bara spelar roll när det finns fler behöriga sökande än platser.
Då görs ett urval, och hur det går till beror på vilken sorts kurs det är. Reglerna står i högskoleförordningen, 7 kap.:
- Kurser som vänder sig till nybörjare: som huvudregel fördelas minst en tredjedel av platserna på betyg och minst en tredjedel på resultat från högskoleprovet. Du kan alltså tävla i HP-gruppen och betygsgruppen samtidigt, vilket ökar chansen.
- Förtur för egna studenter: till en kurs som vänder sig till nybörjare får lärosätet ge förtur åt sökande som redan studerar där.
- Kurser som vänder sig till andra än nybörjare, som fortsättningskurser: urvalsgrunderna är betyg, högskoleprovet, tidigare utbildning och grunder som lärosätet bestämmer. Lärosätet väljer vilka som används och hur platserna fördelas.
Om du står och väger betyg mot högskoleprov finns jämförelsen i högskoleprovet vs betyg. Resultatet från höstprovet 2026 kommer den 25 november 2026, och nästa chans att skriva är vårprovet lördag 10 april 2027 med anmälan 7–14 januari 2027.
