Veterinär utbildning: 5,5 år på SLU och 145 platser om året

Veterinärutbildningen är en av Sveriges mest sökta, och samtidigt en av de mest koncentrerade. Det finns exakt ett lärosäte, ett program och ungefär 145 platser om året. Konkurrensen blir därefter.

Här är hur utbildningen är uppbyggd, vad som krävs för att komma in och vad yrket ger i lön.

Utbildningen finns bara på ett ställe

Veterinärprogrammet ges enbart vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Programmet omfattar 330 hp, alltså 5,5 års heltidsstudier, och tar in cirka 145 studenter per år.

Att det bara finns ett lärosäte är den enskilt viktigaste faktorn att förstå. Du kan inte söka brett, kan inte välja ort och kan inte jämföra antagningspoäng mellan skolor. Alla som vill bli veterinär i Sverige söker samma program.

Urvalet gör högskoleprovet extra värt att träna på

SLU fördelar platserna med två tredjedelar på betyg och en tredjedel på högskoleprovet. Det innebär att provet är den enda vägen in för dig som redan gått ut gymnasiet, och den enda chansen att förbättra ditt läge om betygen inte räcker.

De senaste åren har det krävts ungefär 1.55 till 1.65 på provet, alltså i nivå med läkarprogrammet vid flera lärosäten. Att provet bara styr en tredjedel av platserna betyder inte att det spelar mindre roll, utan att de platserna blir hårdare eftersöka.

Så är de 5,5 åren upplagda

Studiegången är bunden under de första fem åren, vilket betyder att du läser kurserna i fast ordning utan större valfrihet. Den sista terminen innehåller examensarbete och fördjupning.

Utbildningen växlar mellan preklinisk teori och klinisk träning, och avslutas med praktik på djursjukhus. Efter examen ansöker du om veterinärlegitimation, som utfärdas av Jordbruksverket och inte av Socialstyrelsen som för läkare och tandläkare.

Vad tjänar en veterinär?

Enligt Sacos yrkesstatistik ligger ingångslönen på 33 000 till 36 000 kr i månaden. Efter tio år i yrket ligger de flesta på ungefär 40 000 till 54 000 kr, och efter tjugo år på cirka 45 000 till 60 000 kr.

Det är lägre än för tandläkare, som börjar på 34 500 till 42 000 kr och når en median på 50 600 kr redan efter tio år. Skillnaden är värd att känna till om du väljer mellan yrkena av andra skäl än intresset för djur.

Vad en veterinär faktiskt arbetar med

Veterinäryrket är bredare än bilden av en smådjursklinik. Efter examen kan du arbeta inom flera helt olika inriktningar.

• Smådjur. Hund, katt och andra sällskapsdjur på klinik eller djursjukhus. Den största arbetsgivaren och det de flesta möter.
• Lantbruksdjur. Nötkreatur, gris och får, ofta med ambulerande arbete ute på gårdar och stor andel förebyggande djurhälsovård.
• Häst. En egen inriktning med mycket ortopedi och tävlingsrelaterad medicin.
• Myndighet och livsmedel. Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna anställer veterinärer för smittskydd, djurskyddskontroll och livsmedelssäkerhet.
• Forskning. SLU och läkemedelsindustrin, ofta efter forskarutbildning.

Bredden är värd att tänka på redan innan du söker, eftersom arbetsvillkor och arbetstider skiljer sig kraftigt mellan inriktningarna. Jourtjänstgöring är vanligt inom både smådjur och lantbruk.

Om du inte kommer in första gången

Med 145 platser och ett enda lärosäte är det många som får söka mer än en gång. Det är regel snarare än undantag, och det finns flera vägar framåt.

Den vanligaste är att skriva högskoleprovet igen. Provet kan skrivas hur många gånger som helst och det bästa resultatet räknas, vilket gör det till den mest kontrollerbara delen av din ansökan. Betygen ligger fast, provresultatet gör det inte.

Andra läser djursjukskötarprogrammet, som också ges på SLU och ger en yrkesexamen inom samma fält, eller en biologisk grundutbildning som kan meritera för senare ansökan. En del studerar veterinärmedicin utomlands, framför allt inom EU, och ansöker sedan om svensk legitimation hos Jordbruksverket.

Arbetsmarknaden efter examen

Arbetsmarknaden för veterinärer är god. Bristen på veterinärer inom framför allt lantbruk och glesbygd har varit ihållande, och nyexaminerade har generellt sett kort väg till anställning.

Det förklarar också varför utbildningen är så eftersökt trots att lönen ligger under tandläkarnas. Anställningstryggheten är hög och yrket är svårt att rationalisera bort.

Behörighet: proveresultatet räcker inte ensamt

Innan urvalet sker prövas behörigheten, och den delen är absolut. Till veterinärprogrammet krävs särskild behörighet i biologi 2, fysik 2, kemi 2 och matematik 4, eller motsvarande äldre kurser.

Saknas någon av dem spelar provresultatet ingen roll, eftersom du sorteras bort innan poängen ens jämförs. Kurserna kan läsas på komvux, och många gör just det mellan ansökningsomgångarna.

Kontrollera alltid de aktuella kraven på antagning.se inför den termin du söker, eftersom behörighetskrav och anmälningskoder kan ändras mellan åren.

Veterinär eller djursjukskötare?

Många som söker veterinärprogrammet överväger också djursjukskötarprogrammet, som ges på samma lärosäte men är en kortare utbildning på 180 hp.

Djursjukskötare arbetar nära veterinären med omvårdnad, anestesi och provtagning, men ställer inte diagnos och skriver inte ut läkemedel. Antagningsgränsen är lägre och utbildningen är tre år i stället för 5,5. För den som framför allt vill arbeta med djur i klinisk miljö, och inte specifikt vill ha diagnosansvaret, är det ett fullvärdigt alternativ snarare än en tröstpris.

Så förbereder du dig för provet

Eftersom en tredjedel av platserna avgörs på högskoleprovet, och betygen redan ligger fast när du gått ut gymnasiet, är provet den enda delen du fortfarande kan påverka.

Provet består av fem provpass på 55 minuter vardera, med 40 uppgifter per pass. Av de 200 uppgifterna räknas 160, eftersom ett pass är ett utprövningspass som inte påverkar resultatet. Den kvantitativa delen innehåller XYZ, KVA, NOG och DTK, den verbala ORD, LÄS, MEK och ELF.

För den som siktar på 1.55 och uppåt är det sällan enstaka ämnesluckor som avgör, utan tempot. Att träna med tidtagning på riktiga uppgifter ger mer än att läsa teori, eftersom hela provet är konstruerat kring tidspress.

Vanliga frågor

Hur lång är veterinärutbildningen?

5,5 år, motsvarande 330 hp. Den sista terminen består av examensarbete och fördjupning.

Var kan man läsa till veterinär i Sverige?

Bara vid SLU i Uppsala. Det finns inget annat svenskt lärosäte som ger veterinärprogrammet.

Vilket HP-resultat krävs för veterinärprogrammet?

Ungefär 1.55 till 1.65 de senaste åren, alltså i nivå med läkarprogrammet. En tredjedel av platserna fördelas på högskoleprovet.

Hur många platser finns det?

Cirka 145 per år. Eftersom programmet bara ges på ett lärosäte söker alla blivande veterinärer samma platser.

Vem utfärdar veterinärlegitimation?

Jordbruksverket, till skillnad från läkare och tandläkare där Socialstyrelsen utfärdar legitimationen.

Läs vidare om vägen till veterinäryrket, om veterinärprogrammet och om hur högskoleprovet poängsätts.