Snittet på högskoleprovet ligger på ungefär 0,90. Det är medelvärdet bland alla som skriver provet, och det är utgångspunkten när du ska tolka ditt eget resultat. Men "snitt" och "bra" är inte samma sak. Vad som faktiskt räknas som ett bra HP-resultat beror lika mycket på vilken utbildning du siktar på som på själva siffran.
Den här guiden går igenom hela skalan från 0,0 till 2,0, vad varje nivå betyder i praktiken, vilka utbildningar du kan söka med ditt resultat och hur du höjer dig om du vill mer. Och ja, de flesta som tränar strukturerat höjer sig med 0,2 till 0,5 poäng mellan försök, så om du inte är nöjd: det går att göra något åt.
Snittet på högskoleprovet är 0,90
Det normerade resultatet på högskoleprovet går från 0,0 till 2,0. Snittet brukar landa runt 0,87 till 0,90 beroende på provtillfälle. Det betyder att hälften av alla skrivande får under 0,90, och hälften får över. När vi pratar om "medel på högskoleprovet" är det den siffran vi menar.
Normeringen är inte linjär. De flesta som skriver provet hamnar i mitten kring 0,7 till 1,3, så där är det relativt enkelt att flytta sig några tiondelar. Men ju högre upp du kommer, desto glesare blir det. Att gå från 1,5 till 1,8 är mycket svårare än att gå från 0,9 till 1,2, även om det "bara" är tre tiondelar.
Hela skalan: vad varje poängnivå betyder
Här är den ärliga genomgången. Allt över snittet (0,90) är över medel, men det är först över 1,0 som det börjar öppna riktiga dörrar.
0,0 till 0,5: Under genomsnittet
Du ligger under medel och kommer ha svårt att konkurrera om de flesta universitetsprogram via HP-kvoten. Men det här är också det resultatet där du har absolut mest att vinna på träning. Många som börjar här höjer sig med 0,4 till 0,6 poäng på sitt andra försök bara genom att träna upp grunderna.
0,5 till 0,9: Runt genomsnittet
Du ligger nära mitten av fördelningen (snittet är cirka 0,90). Med ett resultat här kan du komma in på vissa kandidatprogram, sjuksköterska och socionom på mindre orter, samt en del lärarutbildningar. För populära program räcker det inte, men du har en stabil grund att bygga vidare på.
1,0 till 1,2: Bra, räcker för många program
Du ligger över snittet och tillhör nu ungefär den övre hälften. Med 1,0 till 1,2 kan du komma in på de flesta sjuksköterske- och socionomprogram, många lärarutbildningar, ekonomi på mindre orter och en stor del av kandidatprogrammen. Läs mer om antagningspoängen för sjuksköterska och socionom.
1,3 till 1,5: Mycket bra, öppnar dörrar till de flesta utbildningar
Du ligger i topp 22 till 28% av alla skrivande. Med 1,3 kan du komma in på psykologprogrammet på mindre orter, juristprogrammet på flera orter, civilingenjör på Chalmers och KTH (vissa inriktningar), arkitekt och tandläkare. På 1,5 har du flertalet program i Sverige inom räckhåll.
1,6 till 1,8: Utmärkt, topp 5 till 10%
Det här är nivån där läkarprogrammet och de mest eftertraktade psykologprogrammen blir realistiska. Med 1,6 är du i topp 8%, med 1,8 i topp 2%. Läs mer om läkarprogrammets antagningspoäng och psykologprogrammets antagningspoäng.
1,9 till 2,0: Exceptionellt, topp 1%
Mindre än 1% av alla som skriver provet får 1,9 eller 2,0. På den här nivån kommer du in överallt: läkare i Stockholm, jurist i Uppsala, psykolog i Göteborg, allt. Bara några hundra personer per provtillfälle landar här.
"Bra" beror på vilken utbildning du siktar på
Det här är poängen som många missar: ett resultat på 1,3 kan vara fantastiskt för någon som vill bli ekonom, men otillräckligt för någon som drömmer om läkarprogrammet. Det finns inget universellt "bra", det finns bara "bra för det jag vill söka".
Innan du dömer ditt eget resultat, kolla vad som faktiskt krävs:
- Läkarprogrammet: kräver oftast 1,55 till 1,75 beroende på ort
- Juristprogrammet: varierar från 1,20 till 1,55
- Psykologprogrammet: brukar landa på 1,25 till 1,65
- Sjuksköterska och socionom: ofta under 1,0
När du vet vad ditt drömprogram kräver kan du sätta ett konkret mål istället för att jaga en abstrakt "bra siffra".



