Lånord är ord som svenskan har tagit upp från ett annat språk och i någon mån anpassat efter svenskt uttal och svensk stavning. Fönster, betala, fåtölj, jobb och tjej är alla lånord. Motsatsen är arvord, ord som har funnits i språket sedan äldsta tid, som moder, fot, måne och äta. Enligt Institutet för språk och folkminnen, Isof, kan du knappt säga en fullständig mening på svenska utan att använda minst ett lånord.
Här får du begreppen, de stora lånordsskikten i svenskan med period och exempel, en tabell med 16 ord och deras ursprung, och varför det här är användbart på högskoleprovets ORD- och ELF-delar.
Vad är lånord?
Svensk ordbok beskriver ett lånord som ett ord som tagits upp i ett språk från ett annat språk och i viss mån anpassats till det nya språket. Fauteuil blev fåtölj, strike blev strejk och e-mail blev mejl. Anpassningen är poängen: ordet böjs, stavas och uttalas som andra svenska ord.
Några närliggande termer:
- Arvord är ord som antas ha funnits i språket sedan äldsta tid, eller som har bildats där utan påverkan från andra språk. Släktskapsord, kroppsdelar, låga räkneord och småord som och och att hör hit.
- Citatord är lånord som används utan att stavning och uttal har ändrats. Tidskriften Språkbruk ger playboy som exempel.
- Översättningslån är sammansatta ord som översatts del för del. Skyskrapa är bildat efter engelskans skyscraper.
- Främmande ord är den äldsta termen för inlånade ord. I etymologisk forskning har den traditionellt använts om lånen från grekiska och latin.
Språkforskare brukar enligt Språkbruk dela in ordförrådet i arvord, lånord och nybildade ord. Gränsen är inte alltid skarp, eftersom ordens vägar mellan språken inte alltid går att fastställa säkert.
Arvord och lånord: hur stor del är lånad?
Det beror på vilka ord du räknar. Språkforskaren Martin Gellerstam undersökte i början av 1970-talet de 6 000 vanligaste orden i svenskan. Bland de hundra allra vanligaste var 93 arvord och 7 tyska eller lågtyska lån. Bland de tusen vanligaste var drygt 60 procent arvord. Ju ovanligare orden blir, desto större andel är lånade.
I samma undersökning utgjorde de tyska lånen 24–30 procent av ordförrådet, lånen med ursprung i latin och grekiska 9–20 procent, de franska 1–6 procent och de engelska under en procent, beroende på hur man räknar ord som har gått via ett annat språk på vägen. Siffrorna gäller ordförrådet vid slutet av 1960-talet. Mönstret är värt att lägga på minnet: vardagsorden är till stor del ärvda, medan de ovanligare orden, de som brukar kallas svåra, ofta är lånade.
Lånord i svenskan: de stora skikten
Lånorden har kommit i vågor, och varje våg säger något om vilka svenskarna hade kontakt med just då. Isof sammanfattar det så: i dag är det engelskan som har mest inflytande, på medeltiden var det tyskan och på 1700-talet franskan.
Latin och grekiska med kyrkan
Med kristnandet under vikingatiden kom enligt Isof ord från latin, som mässa och kloster, och från grekiska, som kyrka och biskop. Latinet var sedan undervisningens och de lärdas språk i Europa långt in på 1700-talet, vilket gav ord som skola och skriva. Många av de kristna orden hade latinet i sin tur lånat från grekiskan.
Lågtyska under Hansatiden
Den mest djupgående inverkan på svenskans ordförråd kom enligt Språkbruk från lågtyskan under Hansatiden. Tyska köpmän och hantverkare bosatte sig i de svenska städerna, och lånen är därför knutna till stadsliv och handel: stad, borgmästare, köpman, betala, ränta, mynt och trappa. Även vardagsord som arbete, fönster, snickare, språk och fråga är lågtyska lån. Från 1500-talet kom lånorden i stället från högtyskan, till exempel artig och främling.
Franska på 1600- och 1700-talen
På 1600-talet fick tyskan konkurrens av franskan, som på 1700-talet blev det viktigaste främmande språket i Sverige, särskilt vid hovet och i de högre stånden. Lånen gäller ofta mat, umgänge, kultur och inredning: byrå, fåtölj, frisyr, maskerad, paraply, populär och journalist.
Engelska från 1800-talet och framåt
På 1800-talet ökade antalet engelska lånord, med ord som strejk, sport, bojkott och jobb. Det riktigt stora genombrottet kom enligt Isof först efter andra världskriget: tejp, webb och mejl. I ett nordiskt forskningsprojekt om ord som lånats in efter 1945 var omkring 90 procent av importorden i svenska dagstidningar engelska.
Och alla andra språk
Pojke kommer från finskans poika, tjej från romani och kalabalik från turkiskan. Lånvägarna är ofta långa. Fönster räknas som ett lågtyskt lån om man ser till språket svenskan fick det från, men som ett latinskt om man ser till var ordet började. Soffa har kommit via tyska och franska men är från början arabiska.
