En nyexaminerad dietist har en medianlön på 31 500 kr i månaden, och efter tio år ligger medianen på 36 400 kr. Det är siffrorna i Sacos yrkesguide för dietister. SCB:s medellön för hela yrkesgruppen var 38 300 kr år 2025. De flesta dietister arbetar i offentlig sektor, och där är snittlönen lägre än i privat sektor. SCB redovisar ingen egen siffra för regionerna, men den lilla gruppen kommunalt anställda ligger högst.
Här är vad siffrorna betyder, vad som flyttar lönen, och hur du kommer in på dietistprogrammet via högskoleprovet, med alla tre lärosätenas gränser.
Så mycket tjänar en dietist
Saco redovisar medianlön, mittenvärdet i gruppen: hälften tjänar mer, hälften mindre. SCB redovisar genomsnittlig månadslön, alltså medellön, för alla som arbetar i yrket. Saco anger inget statistikår för sina siffror, så vi skriver inget.
SCB:s siffror kommer från statistikdatabasens tabell över lön per yrke. Samma medellön visas i SCB:s lönesök, där lönerna är före skatt och uppräknade till heltid. Lönesök anger att statistiken är framtagen år 2024, men värdena är desamma som statistikdatabasens för 2025. Konfidensintervallet för 2025 är plus minus 260 kr, så ökningen på 1 000 kr från 2024 ligger utanför felmarginalen.
En sak i Sacos siffror ser motsägelsefull ut: medianen för hela yrket, 38 980 kr, är högre än medianen tjugo år efter examen, 37 200 kr. Saco förklarar inte varför, och vi vet inte orsaken. Läs därför de tre karriärstegen som ett mönster snarare än som exakta belopp.
Kurvan är flack
Mellan examen och tio år i yrket skiljer det 4 900 kr i månaden enligt Sacos medianer. Mellan tio och tjugo år skiljer det 800 kr. Erfarenhet ensam flyttar alltså inte lönen särskilt långt. Det som flyttar den är var du arbetar och vilken roll du har.
Region, kommun eller privat?
Saco skriver att dietister ofta arbetar inom sjukvården, med patienter på sjukhus, i primärvården och i äldrevården. SCB:s tabell delar upp lönen per sektor:
Av de 1 100 dietisterna i offentlig sektor år 2025 arbetade 70 i kommunal sektor, och i statlig sektor redovisar SCB noll. Resten, omkring 1 000 med SCB:s avrundade antal, bör alltså ha arbetat i regionerna. SCB:s tabell redovisar ingen lön för regionsektorn, men eftersom hela den offentliga sektorns snitt, 37 800 kr, nästan helt består av regionanställda bör regionernas medellön ligga strax under den siffran. Det är vår egen räkning, inte SCB:s. Den offentliga sektorns snitt ligger 3 200 kr under privat sektor och 5 500 kr under kommunal sektor.
Två förbehåll. Kommunal sektor är en mycket liten grupp, 70 personer, och SCB:s tabell visar inte vilka tjänster det rör sig om. Den höga siffran säger alltså inte att en kommun betalar mer för samma arbete. Privat sektor bygger på ett urval: konfidensintervallet för 2025 är plus minus 780 kr för lönen och plus minus 80 för antalet anställda. Att privat sektor ligger över den offentliga sektorn som helhet håller även med den felmarginalen, men den exakta skillnaden är osäker.
Ingen tariff, och ingen öppen fackstatistik
Saco pekar ut Naturvetarna som sitt förbund för dietister. Naturvetarna skriver att du inte har rätt till någon särskild lönenivå: i förbundets kollektivavtal ska lönen baseras på kompetens, ansvar och prestation och sättas i det årliga lönesamtalet. Förbundets lönestatistik bygger på en årlig löneenkät men är bara tillgänglig för medlemmar. Dietisternas riksförbund, DRF, är en professionsförening, och vi har inte hittat någon öppen lönestatistik där.
Fem saker som styr lönen
- Sektor. Privat och kommunal sektor låg över den offentliga sektorn som helhet både 2024 och 2025 i SCB:s statistik. Saco skriver att antalet sysselsatta dietister har ökat, framför allt i privat sektor.
- Efterfrågan. Saco bedömer arbetsmarknaden som i balans i dag och med liten konkurrens om jobben om fem år, och skriver att efterfrågan från primärvården har ökat de senaste åren. Liten konkurrens stärker ditt läge när du förhandlar.
- Byte av jobb. Med en flack erfarenhetskurva är ett byte av arbetsgivare eller sektor det tydligaste tillfället att förhandla hela lönen på nytt.
- Specialistkompetens. DRF utfärdar specialistkompetens till dietister med flera års klinisk erfarenhet och beskriver specialistkompetensen som ett möjligt karriärsteg. Förbundet skriver också att specialistutbildningen ännu inte är reglerad i lag eller av Socialstyrelsen. Ingen källa anger hur mycket den höjer lönen, så vi gör det inte heller.
- Magister eller master. Saco skriver att många dietister vidareutbildar sig på magister- eller masternivå. I Göteborg ingår ett fjärde år med magisterexamen i klinisk nutrition i programmet. Det ger behörighet till forskarutbildning, och det är en merit i lönesamtalet.
Saco nämner också att ett ökande antal dietister driver egna företag. Där finns ingen lönestatistik alls, eftersom inkomsten beror på verksamheten.



