Träna för högskoleprovet med strategier som faktiskt fungerar

Att komma igång med pluggandet inför högskoleprovet kan kännas som att bestiga ett berg utan karta. Men lugn, nyckeln är faktiskt att börja smart, inte bara hårt. Allt handlar om att först ta reda på var du står, sätta ett rimligt mål och skapa en enkel plan. Gör du det omvandlas den där överväldigande känslan snabbt till en hanterbar och faktiskt ganska motiverande resa.

Hur du kommer igång med plugget utan att drunkna

För de allra flesta som siktar på ett toppresultat är inte själva uppgifterna det största hindret. Det är den där lamslående känslan av att inte veta var man ska börja. Om du känner igen dig är du långt ifrån ensam – tusentals andra är i exakt samma båt och försöker förbättra sina chanser att komma in på drömutbildningen.

Man kan inte sticka under stol med att provet spelar en enorm roll i det svenska utbildningssystemet. Bara hösten 2023 var det hela 72 735 anmälda runt om i landet, vilket säger en del om dess betydelse. Dessutom är resultatet giltigt i åtta år, så det är inte konstigt att många gör provet flera gånger. Läs mer om provets utbredning och betydelse hos UHR.

Ta reda på var du står – helt ärligt

Innan du kastar dig över hundratals övningsuppgifter, ta ett djupt andetag och ett steg tillbaka. De absolut bästa förberedelserna börjar med en ärlig nulägesanalys. Leta upp ett gammalt högskoleprov och försök göra det under så verkliga förhållanden som möjligt. Se det inte som ett test för att döma dig själv, utan som ett sätt att samla in ovärderlig data.

Den här första genomköraren ger dig en karta över dina personliga styrkor och svagheter. Kanske märker du att matten går som på räls men att ordförståelsen är kämpig. Eller tvärtom.

• Vad är du redan bra på? Vilka delar kändes lätta och gav flest poäng? Toppen, de kan du lägga lite mindre krut på i början.
• Var finns det mest att hämta? I vilken del tappade du poäng? Var det en specifik uppgiftstyp, som NOG eller LÄS, som ställde till det?
• Hur funkade det med tiden? Hann du med allt, eller kändes någon del som en riktig tidstjuv?

Att veta din utgångspunkt är det mest kraftfulla verktyg du har. Det låter dig rikta din energi precis där den behövs, istället för att du ska behöva plugga i blindo.

Sätt ett mål som både är rimligt och peppande

Okej, nu när du vet var du startar är det dags att bestämma vart du ska. Ett luddigt mål som "jag vill ha ett bra resultat" är nästan omöjligt att jobba mot. Sätt istället ett specifikt och mätbart mål. Ett exempel kan vara: "Jag siktar på att höja mig från 1.1 till 1.4". Då blir målet plötsligt konkret, och det blir mycket enklare för dig att se om du är på rätt väg.

Bygg din personliga studieplan på 8 veckor

Okej, nu har du koll på din startpunkt och vet vilket resultat du siktar på. Dags att bygga själva motorn i dina förberedelser: en personlig studieplan. En färdig mall från nätet är sällan lösningen, eftersom den inte tar hänsyn till ditt liv, din energi eller – viktigast av allt – dina unika styrkor och svagheter. Att träna för högskoleprovet handlar om att jobba smartare, inte bara hårdare.

En riktigt bra plan är flexibel och fokuserar stenhårt på de områden där du kan göra störst framsteg. Det handlar inte om att plugga åtta timmar om dagen. Det handlar om att göra rätt saker, konsekvent, under en begränsad tid. Med en plan på åtta veckor hinner du bygga både kunskap och självförtroende utan att köra slut på dig själv.

Att skapa en hållbar plan handlar i grunden om tre enkla steg: utvärdera, sätta mål och planera.

Den här processen ser till att du börjar på rätt ställe – med en ärlig titt på nuläget – innan du lägger upp en konkret plan för att nå ditt mål.

Fördela tiden där den gör mest nytta

Plocka fram resultatet från ditt testprov. Det är din skattkarta. Ringa in de delprov där det gick sämst, för det är där varje timme du lägger ner kommer ge störst utdelning.

En vanlig och väldigt effektiv fördelning kan se ut ungefär så här:

• Prioritet 1 (50 % av tiden): Ditt absoluta bottennapp. Hade du till exempel stora problem med NOG-delen? Då ska hälften av din pluggtid gå till just det.
• Prioritet 2 (30 % av tiden): Ditt näst svagaste delprov. Kanske var det läsförståelsen (LÄS) som kändes övermäktig? Då lägger du en tredjedel av din tid där.
• Prioritet 3 (20 % av tiden): Underhåll dina starka sidor. Bara för att du är bra på KVA eller ORD betyder det inte att du kan strunta i dem. Håll kunskaperna fräscha med lite repetition, men lägg inte krutet här.

Den här metoden ser till att du inte slösar bort värdefull tid på att finslipa sådant du redan kan. Istället attackerar du dina svagheter systematiskt, vilket är det snabbaste sättet att höja din totalpoäng.

Skapa ett veckoschema som funkar i verkligheten

Glöm de där stenhårda schemana som spricker så fort livet händer. Tänk istället i flexibla veckomål. Målet för vecka ett kanske är att bemästra en viss typ av matteuppgift eller att lära dig 50 nya ord.

Nedan är ett förslag på hur en balanserad vecka kan se ut, anpassad efter prioriteringarna ovan. Se det som en mall att utgå ifrån och justera efter ditt eget liv.

Exempelschema för en studievecka

Dag	Förmiddag (60 min)	Eftermiddag (60 min)	Fokusområde
Måndag	NOG-övningar	Genomgång av fel	Kvantitativ del
Tisdag	LÄS-strategier	Öva snabbläsning	Verbal del
Onsdag	Blandade KVA-uppgifter	Repetition av ordlista	Underhåll
Torsdag	NOG-övningar (tidspress)	Genomgång av fel	Kvantitativ del
Fredag	Öva på ett helt LÄS-pass	Analysera textstruktur	Verbal del
Lördag	Helt provpass (KVA)	Felanalys och reflektion	Provsimulation
Söndag	Aktiv vila / Lätt repetition	Planera nästa vecka	Återhämtning

Kanske har du bara tid på kvällarna? Eller föredrar du längre pass på helgerna? Inga problem. Huvudsaken är att du har en tydlig idé om vad du ska åstadkomma varje vecka och fördelar passen därefter.

Glöm inte att planera in återhämtning. Hjärnan behöver tid för att sortera och lagra allt du lärt dig. Att plugga oavbrutet är ett säkert recept på utbrändhet, inte ett högre resultat. En vilodag är precis lika viktig som en pluggdag.

Bygg in repetition och mät dina framsteg

För att planen ska fungera i längden måste den innehålla två avgörande delar: repetition och mätning. Att bara mata på med nya uppgifter räcker inte. Kunskapen måste få en chans att fastna.

• Daglig repetition: Starta varje pluggpass med 5–10 minuter där du snabbt går igenom det du lärde dig igår. Det värmer upp hjärnan och förstärker minnet.
• Veckovis sammanfattning: Avsätt en timme på helgen till att titta på veckans klurigaste uppgifter igen. Vad var det som var svårt? Förstår du det nu?
• Mät framsteg: Gör ett komplett övningsprov varannan vecka. Det ger dig ärlig feedback på om din plan fungerar eller om du behöver justera kursen.

Många kandidater ägnar flera månader åt att träna för högskoleprovet, och det finns en anledning till det. Provet har en relativt konsekvent struktur, så att nöta gamla prov är en av de mest effektiva metoderna. Den här kulturen, där många skriver provet flera gånger, visar hur avgörande dedikerad och smart träning är. Du hittar en guldgruva av tidigare högskoleprov och mer information på Hogskoleprov.nu för att komma igång.

Bemästra varje delprov med smarta strategier

Att kunna sin Pythagoras sats i sömnen eller veta vad en metafor är, det är såklart en bra grund. Men när det kommer till att verkligen träna för högskoleprovet och prestera på topp, handlar det minst lika mycket om smart strategi. Varje delprov är byggt på ett unikt sätt, med sin egen logik och sina egna små fällor.

Genom att förstå hur varje del är uppbyggd kan du spara ovärderlig tid och plocka poäng som andra helt enkelt missar. Det är dags att skifta fokus från att bara "kunna svaret" till att förstå hur du hittar det snabbt och säkert. Med rätt tekniker för varje delprov kommer du känna ett helt annat lugn på provdagen.

Knäck den kvantitativa koden

Många får en klump i magen bara av tanken på mattedelen. Sanningen är att den är mer förutsägbar än du tror. Uppgifterna är inte designade för att testa avancerad universitetsmatte, utan snarare din förmåga att tänka logiskt och jobba metodiskt under press.

XYZ och KVA – snabbhet och precision

Dessa två delar, XYZ (matematisk problemlösning) och KVA (kvantitativa jämförelser), testar i princip samma matematiska färdigheter. Den stora skillnaden är formatet. På KVA jämför du två kvantiteter, vilket ofta öppnar upp för smarta genvägar som inte finns på XYZ.

• Skanna efter genvägar: Innan du kastar dig in i beräkningar, ställ dig frågan: "Måste jag verkligen räkna ut det exakta värdet?" Ofta kan du förenkla eller stryka termer i båda kvantiteterna för att snabbt se vilken som är störst.
• Använd överslagsräkning: Avrunda och höfta! Det ger en snabb känsla för storleksordningen. Om ett svarsalternativ är 105 och de andra är 2,4, 15 och 350, räcker en grov uppskattning långt.
• Testa med enkla tal: När en uppgift innehåller variabler som x eller y, stoppa in enkla siffror som 0, 1, 2 eller -1. Det kan snabbt avslöja förhållandet mellan kvantiteterna och ge dig svaret.

NOG – konsten att inte veta för mycket

NOG (kvantitativa resonemang) är utan tvekan den del där flest kör fast. Inte för att matten är svår, utan för att formatet är så ovant. Målet är inte att lösa problemet, utan att avgöra om du har tillräckligt med information för att kunna lösa det.

Den absolut vanligaste fällan på NOG är att man faktiskt löser uppgiften och slösar tid. Kom ihåg ditt uppdrag: avgör om informationen räcker. Så fort du vet svaret på den frågan – ja eller nej – är du klar. Gå vidare.

Ett vattentätt knep är att behandla varje påstående (1) och (2) för sig. Täck över påstående (2) med handen och fråga dig: "Kan jag lösa uppgiften med enbart den här informationen?". Gör sedan exakt samma sak för påstående (1). På så vis undviker du att omedvetet blanda ihop informationen.

DTK – att hitta mönster i kaoset

DTK (diagram, tabeller och kartor) handlar om att snabbt kunna läsa av information visuellt. Här är tidspressen och stressen dina största fiender – det är otroligt lätt att råka läsa av fel stapel eller rad.

• Läs frågan först, supernoga: Vad är det de faktiskt frågar efter? Ett specifikt årtal? En procentuell skillnad? Ett medelvärde?
• Kolla axlar och enheter: Innan du ens börjar tolka, kolla vad x- och y-axlarna betyder. Är enheten tusental, miljoner, procent? Ett litet misstag här och du hamnar garanterat på fel svarsalternativ.
• Använd pennan som linjal: För att slippa hoppa mellan rader eller staplar, använd kanten på ditt svarspapper eller din penna för att följa en datapunkt över till rätt axel. Enkelt men effektivt.

Vill du dyka ännu djupare? Det finns massor av bra resurser. Läs mer om alla delar i vår kompletta guide till Högskoleprovets alla delprov, där vi bryter ner varje moment i detalj.

Bemästra de verbala utmaningarna

Den verbala delen handlar om ett vasst ordförråd, god läsförståelse och en känsla för språkliga nyanser. Här är framgångsreceptet att jobba systematiskt och inte låta sig fastna i onödiga detaljer.

ORD – bygg ditt ordförråd strategiskt

ORD-delen är ett rent kunskapstest. Antingen kan du ordet, eller så kan du det inte. Att sitta och bläddra i en ordbok på måfå är slöseri med tid. Fokusera istället på ord som ofta dyker upp på gamla prov.

• Lär dig ord i sitt sammanhang: Hitta på egna meningar med de nya orden istället för att bara rabbla definitioner. Det skapar starkare kopplingar i hjärnan.
• Använd "flashcards": Fysiska eller digitala kort med ordet på ena sidan och förklaringen på den andra är en klassisk metod som fortfarande är helt oslagbar för repetition.
• Fokusera på prefix och suffix: Lär dig vad vanliga för- och efterled betyder (som pre-, anti-, -logi). Det kan hjälpa dig att klura ut betydelsen av ett ord du aldrig sett förut.

LÄS och ELF – läs med ett tydligt syfte

Både svensk (LÄS) och engelsk (ELF) läsförståelse handlar om att snabbt hitta och tolka information. Att läsa hela texten från första till sista ord är sällan den smartaste strategin när klockan tickar.

Testa det här arbetssättet istället:

1. Läs frågan först: Identifiera nyckelorden. Vad är det du letar efter? Ett namn, en siffra, en åsikt?
2. Skumma texten: Svep snabbt över texten för att få en överblick. Var pratar de om ekonomi? Var nämns den historiska bakgrunden?
3. Jaga nyckelorden: Gå tillbaka till texten och leta aktivt efter nyckelorden från frågan. När du hittar dem, läs meningen före och efter extra noga. Svaret finns nästan alltid precis där.

MEK – fyll i luckorna med logik

MEK (meningskomplettering) testar din känsla för sammanhang, stil och ton. Det gäller att hitta det ord som passar bäst i den tomma luckan.

• Läs hela meningen: Försök förstå vad meningen vill säga innan du ens kollar på alternativen.
• Leta efter signalord: Håll utkik efter ord som "men", "dock", "därför" och "eftersom". De avslöjar om texten svänger, drar en slutsats eller ger en förklaring.
• Testa alternativen: Sätt in de olika orden i luckan och läs meningen tyst för dig själv. Du kommer ofta "höra" vilket ord som passar bäst, både logiskt och stilistiskt.

Med de här strategierna i bagaget förvandlas varje delprov från en stor, skrämmande utmaning till en serie hanterbara pussel. Nu är du redo för nästa steg: att lära dig hantera din största motståndare – klockan.

Vänd tidspress och misstag till din fördel

Att klara de olika delproven är en sak, men att göra det med klockan som tickar i bakgrunden är en helt annan. På provdagen är tidspress och små misstag dina värsta fiender. Men vet du vad? Med rätt inställning kan du faktiskt vända dem till dina största styrkor när du ska träna för högskoleprovet.

Det handlar om att sluta se klockan som en motståndare och istället börja respektera den. Samtidigt måste du se varje fel du gör på övningsproven som en värdefull lektion – en fingervisning om exakt vad du behöver slipa på. När den polletten trillar ner går du från att bara passivt nöta uppgifter till att aktivt vässa dina färdigheter.

Budgetera din tid som ett proffs

Den absolut vanligaste anledningen till onödig stress och tappade poäng är dålig tidshantering. Att köra fast på en enda klurig uppgift kan kosta dig flera enkla poäng i slutet av provpasset. Lösningen är att gå in med en glasklar tidsbudget för varje fråga.

Det här är inte raketforskning. Det handlar om att ge dig själv rimliga ramar så att du inte hamnar i tidsnöd.

Tänk dig en vägledning för hur du kan fördela tiden per fråga för att hinna klart med varje provpass utan stress. En bra utgångspunkt ser ut ungefär så här:

Rekommenderad tidsbudget per delprov

Delprov	Antal frågor	Total tid (min)	Tid per fråga (ca)
XYZ, KVA, ELF, ORD	40	55	1 min 15 sek
NOG	12	20	1 min 40 sek
LÄS, MEK	20	55	2 min 45 sek
DTK	20	55	2 min 45 sek

Tabellen ger dig en bra fingervisning. Känner du att det gått mer än två minuter på en KVA-fråga? Då är det dags att antingen göra en kvalificerad gissning eller markera frågan och återkomma senare. Kom ihåg att en enkel poäng är värd lika mycket som en svår poäng. Det är smartare att säkra tre snabba poäng än att bränna all tid på en enda svår nöt.

Bli en detektiv – analysera dina misstag

Att bara rätta ett gammalt prov och konstatera "fel, fel, rätt" är nästan helt meningslöst. För att verkligen utvecklas måste du agera som en detektiv och gräva djupare i varför du svarade fel. Varje misstag är en guldgruva av information.

Börja med att kategorisera dina fel. Det här hjälper dig att se mönster du annars skulle missa.

• Slarvfel: Du kunde egentligen svaret men råkade läsa fel i en tabell, räknade fel på ett enkelt tal eller markerade fel svarsalternativ. Detta är otroligt vanligt och ofta ett tecken på stress.
• Kunskapslucka: Du saknade den specifika formeln, glosorna eller regeln som krävdes för att lösa uppgiften. Det här är "bra" fel – de är lätta att åtgärda genom att helt enkelt plugga på just det området.
• Feltolkning: Du missförstod själva frågan, vilket är särskilt vanligt på NOG-delen. Här är nyckeln att träna på att bryta ner frågeställningen i mindre, hanterbara delar.
• Tidsbrist: Du hann helt enkelt inte fram till frågan eller tvingades chansa i panik. Detta är en tydlig signal om att du behöver öva mer på din övergripande tidsstrategi.

När du vet vilken typ av misstag du oftast gör kan du rikta in din träning mycket smartare. Om du brottas med slarvfel är lösningen att metodiskt dubbelkolla dina svar. Är det kunskapsluckor? Då vet du exakt vad du behöver repetera.

För att kunna göra en bra felanalys behöver du förstås material att öva på. Ett utmärkt sätt att börja är att använda gamla högskoleprov som övningsmaterial, eftersom de ger dig en ärlig bild av provets faktiska svårighetsgrad och struktur.

Från analys till handling

När du väl har identifierat dina vanligaste fel är det dags att agera. Skapa en enkel "fellogg" i ett anteckningsblock eller ett dokument där du noterar varje misstag, vilken kategori det tillhör och vad du ska göra annorlunda nästa gång.

Så här kan en fellogg se ut:

• Fråga: KVA, provpass 3, nr 12
• Misstagstyp: Slarvfel
• Orsak: Räknade 7 x 8 = 54 under tidspress.
• Åtgärd: Skriva ner uträkningen istället för att köra huvudräkning när jag känner mig stressad.

Genom att arbeta systematiskt på det här viset slutar du upprepa samma gamla misstag. Du bygger istället upp ett bibliotek av lärdomar som gör dig starkare, snabbare och mer självsäker för varje övningspass.

Få koll på nerverna och hitta fokus inför provdagen

Du kan ha pluggat stenhårt i månader, nött gamla prov och memorerat varenda formel i boken. Men om nerverna tar överhanden när du väl sitter där i provsalen spelar det ingen roll hur mycket du kan. Att lära sig hantera stress och bygga ett mentalt fokus är en helt avgörande – men ofta bortglömd – del av förberedelserna för Högskoleprovet.

Målet är inte att bli av med nervositeten helt. Lite anspänning kan faktiskt göra dig skarpare. Det handlar om att få stressen att jobba med dig, inte mot dig. Se det som en elitidrottare: de tränar inte bara kroppen, utan också sin förmåga att prestera när allt står på spel. Samma sak gäller för dig.

Börja med grunden: sömn, mat och rörelse

All mental skärpa börjar med din fysiska hälsa. Det är nästan omöjligt att vara fokuserad och klar i huvudet om kroppen inte mår bra. Under den intensiva pluggperioden finns det tre saker som är viktigare än allt annat.

• Sömn: Försök få 7–9 timmar per natt, särskilt veckan före provet. Det är under sömnen som hjärnan sorterar och lagrar allt du har lärt dig under dagen.
• Mat: Hjärnan slukar energi. Skippa socker och snabba kolhydrater som ger dig en kort kick följt av en krasch. Satsa på mat som ger stabil energi över tid: långsamma kolhydrater, protein och bra fetter.
• Rörelse: Du behöver inte springa ett maraton. En rask promenad på 20 minuter varje dag räcker långt för att sänka stressnivåerna och boosta koncentrationen. Perfekt för att rensa tankarna efter ett långt pluggpass.

Sluta se de här sakerna som "pauser" från pluggandet. De är själva förutsättningen för att ditt pluggande ska ge resultat.

Konkreta verktyg när stressen slår till

Tänk dig att du sitter i provsalen. Hjärtat börjar slå snabbare, handflatorna blir svettiga och tankarna snurrar. Då behöver du en mental verktygslåda för att snabbt kunna ta tillbaka kontrollen. Här är två metoder som funkar – om du övar på dem i förväg.

Ta kontroll över andningen

När vi blir stressade andas vi snabbt och ytligt. Det skickar signaler till hjärnan om att något är farligt, vilket bara spär på stressen. Genom att medvetet sakta ner andningen kan du bryta den onda cirkeln direkt.

En superenkel men otroligt effektiv teknik kallas boxandning:

1. Andas in lugnt genom näsan i fyra sekunder.
2. Håll andan i fyra sekunder.
3. Andas ut långsamt genom munnen i fyra sekunder.
4. Vänta i fyra sekunder innan du börjar om.

Gör detta 3–5 gånger när du känner att stressen kryper på. Du tvingar nervsystemet att gå från "kamp och flykt" till ett lugnt och fokuserat läge. Öva på detta när du pluggar, så kommer det ske helt automatiskt på provdagen.

Provstress är inte ett tecken på svaghet. Det är en helt normal reaktion på en pressad situation. Nyckeln är inte att undvika den, utan att lära sig hantera den.

Bygg självförtroende med visualisering

Astronauter, kirurger och olympiska guldmedaljörer använder den här tekniken för att förbereda sig mentalt. Genom att i detalj måla upp en bild av hur du lyckas, programmerar du hjärnan att förvänta sig ett bra resultat.

Ta några minuter varje dag under veckan före provet. Blunda och spela upp hela provdagen i huvudet. Se dig själv vakna lugn och utvilad. Föreställ dig hur du sitter i provsalen, tacklar en svår uppgift metodiskt och behåller lugnet. Se framför dig känslan av att lämna salen och veta att du har gjort ditt allra bästa. Ju mer detaljerad bild du kan skapa, desto starkare blir effekten.

Genom att kombinera en stabil grund med bra sömn, mat och rörelse med smarta verktyg som andning och visualisering bygger du en mental motståndskraft som är guld värd. Vill du ha ännu fler tips? Lär dig mer om effektiv stresshantering inför högskoleprovet och få fler konkreta strategier.

Frågorna du inte vågat ställa om högskoleprovet

När man väl bestämt sig för att satsa på högskoleprovet är det lätt att huvudet snurrar av alla praktiska frågor. Vad gäller egentligen? Hur funkar det? För att du ska kunna lägga all din energi på att plugga har vi samlat svaren på de vanligaste funderingarna här.

Hur många försök har jag på mig?

Här kommer de goda nyheterna direkt: det finns ingen gräns för hur många gånger du får skriva högskoleprovet. Du kan anmäla dig varje vår och höst om du så vill, för att jaga just det där drömresultatet.

Många ser det som en stor fördel att skriva provet flera gånger. Det är inte bara en ny chans att lyckas, utan varje provdag är också ovärderlig erfarenhet. Du blir helt enkelt lite mer bekväm med den speciella miljön och tidspressen för varje gång.

Hur länge gäller mitt resultat?

Ditt resultat från högskoleprovet är giltigt i hela åtta år. Det ger dig ett enormt fönster att använda poängen för att söka till din drömutbildning.

Och om du skriver provet flera gånger är det alltid ditt bästa giltiga resultat som automatiskt räknas när du söker. Du behöver alltså aldrig oroa dig för att ett sämre försök ska "förstöra" ett tidigare, bättre resultat. Systemet är byggt för att gynna dig.

Tänk på den flexibilitet detta ger. Åtta år tar bort den akuta pressen och låter dig planera din framtid i lugn och ro, oavsett om du vill börja plugga direkt, resa eller jobba ett tag först.

Vad får jag faktiskt ha med mig in i provsalen?

Reglerna för hjälpmedel är stenhårda, och det med all rätt – allt för att provet ska vara rättvist. Se till att du har koll på detta innan provdagen för att slippa onödig stress.

Detta får du ha på bänken:

• Blyertspenna: Absolut nödvändigt för svarshäftet.
• Suddgummi: För att kunna tänka om.
• Pennvässare: Gärna en tyst modell för att inte störa andra.
• Linjal: En helt vanlig, rak linjal. Inga konstigheter.
• Överstrykningspenna: Perfekt för att markera nyckelord i texterna.

Allt vad heter mobiltelefoner, smartklockor, miniräknare eller annan elektronik är strikt förbjudet. De måste vara helt avstängda och nedpackade i väskan under hela provet. Ett misstag här kan i värsta fall leda till att hela ditt provresultat ogiltigförklaras, så ta det på största allvar.

Måste jag svara på alla frågor?

Nej, du måste inte, men du borde verkligen göra det! Högskoleprovet har nämligen inget minuspoäng för felaktiga svar. Det innebär att en ren gissning i värsta fall ger noll poäng, men den kan också ge dig ett rätt om du har tur. Den kan aldrig sänka ditt resultat.

Lämna därför aldrig en ruta tom. Om du ser att tiden håller på att rinna ut, se till att snabbt fylla i något på de frågor som är kvar. En chansning är alltid bättre än ingenting.

Vad händer om jag blir sjuk på provdagen?

Riktigt tråkigt, men om du blir sjuk och inte kan skriva provet så förlorar du tyvärr anmälningsavgiften. Det går inte att få pengarna tillbaka eller flytta anmälan till nästa gång. Det enda du kan göra är att kurera dig och anmäla dig på nytt till nästa provtillfälle.