Lärare är ett av de yrken där titeln döljer flera olika jobb. En förskollärare, en grundlärare i årskurs 4–6 och en gymnasielärare i matematik har olika utbildning, olika arbetsdag och olika lön. Det som förenar dem är att lönen sätts i avtal, att legitimationen från Skolverket är dörren till tillsvidareanställning, och att det tydligaste klivet uppåt inte är åren utan rollerna: förstelärare och lektor.
Här är medianen från Saco, vad som faktiskt höjer den, hur lång utbildningen är, och vad som krävs för att komma in. Vi hittar inte på SCB-siffror per inriktning. Där SCB har data pekar vi dit, utan att hitta på en tabell vi inte har framför oss.
Så mycket tjänar en lärare
Enligt Sacos yrkesstatistik är medianlönen för lärare 42 200 kr i månaden. Siffran avser statistikår 2024, före skatt. Medianen är mitten av yrkesgruppen: hälften tjänar mer, hälften mindre. Den dras inte upp av ett fåtal höga löner på samma sätt som ett medelvärde, och den döljer skillnaden mellan en nyexaminerad i förskolan och en lektor på gymnasiet.
Vill du se SCB:s egna yrkesgrupper, till exempel grundskollärare och gymnasielärare var för sig, finns de i SCB:s lönesök. Vi återger inte de raderna här, eftersom vi inte har dem som källa i den här artikeln. Öppna lönesök och jämför själv, med samma förbehåll som alltid: SCB redovisar medellön för hela yrkesgruppen, uppräknat till heltid, inte din första lön på en viss skola.
Det som höjer lönen mer än åren
Årsvis löneutveckling i skolan är verklig men flack. De hopp som syns i lönekuvertet kommer nästan alltid från en ny roll, ett bristämne eller ett byte av huvudman, inte från att kalendern har bläddrat ett år.
- Inriktning och stadium. Gymnasielärare i bristämnen, särskilt matematik och NO, har ett bättre förhandlingsläge än lärare i ämnen där det finns fler sökande per tjänst. Förskola, F–3 och 4–6 har egna avtal och egna spann. Inriktningen är alltså det första valet som påverkar lönen, redan när du söker utbildningen.
- Förstelärare. Ett uppdrag med extra ansvar för undervisningens utveckling, ofta kopplat till ett lönetillägg. Tilläggets storlek varierar mellan huvudmän. Det är den vanligaste karriärvägen utan att lämna klassrummet.
- Lektor. Kräver i regel en licentiat- eller doktorsexamen och är en tydligare meritering än förstelärare. Tillägget kan ge 10 000 kr extra i månaden. Det är det enskilt största klivet som nämns i den här artikeln, och det tar tid att nå: först lärarexamen, sedan forskning, sedan tjänsten.
- Huvudman och ort. Kommuner med rekryteringsproblem betalar mer för att få lärare att stanna. Fristående skolor sätter lön med större spridning. Byten mellan huvudmän är den vanligaste anledningen till att någon hoppar flera tusen på ett enda år.
- Kompetens som skolan saknar. Speciallärare, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare och vissa ämneskombinationer är meriter som syns i lönesamtalet, för att de är svåra att ersätta.
Det som inte höjer lönen lika mycket som många tror är att "ha jobbat länge på samma skola" utan nytt uppdrag. Stabilitet är värd mycket för eleverna. I lönekuvertet är det uppdraget som syns.
Utbildningen: 1,5 till 5,5 år
Spannet är stort eftersom "lärare" är flera program:
- Förskollärare: 3,5 år.
- Grundlärare F–3 och 4–6: 4 år.
- Ämneslärare 7–9: 4,5 år.
- Ämneslärare gymnasium: 5–5,5 år, beroende på ämneskombination.
- Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU: 1,5 år, för den som redan har ämneskunskaper på högskolenivå och vill bli behörig lärare.
KPU förklarar botten i spannet 1,5–5,5 år. Det är inte en genväg från gymnasiet. Det är en påbyggnad för den som redan har läst ämnet, till exempel en ämneskandidat som vill in i skolan. För den som börjar från noll är det de tre och ett halvt till fem och ett halvt åren som gäller.
Efter examen ansöker du om lärarlegitimation hos Skolverket. Utan legitimation får du i regel inte en tillsvidareanställning som lärare i de ämnen och årskurser examen avser. Legitimationen är alltså inte ett papper för hyllan. Den är behörigheten att utöva yrket på den nivån du är utbildad för.
